Skogsskadorna kommer att öka i takt med att stormar blir vanligare. Men stormskador kan förebyggas genom aktiv skötsel direkt från plantstadiet. Att röja och gallra vid rätt tidpunkt minskar risken för stormskador, säger Stefan Bäck i Munsala.
För några veckor sedan drabbades landets västra delar hårt av stormen Aila och enligt preliminära beräkningar fälldes omkring 100.000 kubikmeter virke. En bidragande orsak var att det på sina håll blåste över trettio sekundmeter. Men en annan är det moderna skogsbruket.
– Många skogsägare väntar för länge med den första gallringen. Dels vill de ha ett så stort uttag som möjligt och få ett så stort rotnetto som möjligt in på kontot. Det är förståeligt, men om skogen har skötts dåligt och gallras hårt på en gång ökar risken för vindfällen eftersom rotsystemet inte utvecklats tillräckligt på grund av att det har varit för tätt, säger Stefan Bäck.
Ond cirkel
Stefan Bäck är en mycket aktiv och självverksam skogsägare som också utför skogsarbeten åt ett skogsbolag. Efter de senaste årens stormar har han noterat ett tydligt mönster när han rört sig i skogen.
– Alla träd riskerar att blåsa omkull om det blåser över trettio sekundmeter. Men det finns alltid andra orsaker än hård vind som gör att ett träd inte klarar av att stå emot en storm. Det som jag har märkt är att det är just skogar som gallrats för sent och för hårt som strukit med. Där finns helt klart de största stormskadorna, säger han.
Enligt honom skapas en ond cirkel direkt om plantskogen inte sköts enligt föreskrifterna. Om plantskogen lämnats för tät blir det lätt att man vid förstagallringen tar ut för mycket virke och beståndet blir känsligt. Gör man å andra sidan en försiktigare förstagallring skjuts problemet bara upp till nästa gallring.
– Röjningar och gallringar bör göras i tid för att beståndets stammar inte bara ska växa på höjden utan också på bredden. Mer tillväxtutrymme ger också ett bättre utvecklat rotsystem.
Gallrar tidigare
Själv brukar han röja plantskogarna två till fyra gånger beroende på bördigheten. Efter den sista röjningen lämnar han kvar ordentligt under 2.000 stammar per hektar och efter det eftersträvar han också att gallra vid rätt tidpunkt.
– Jämfört med de som säljer gallringen på rot gallrar jag oftast tidigare. På så sätt kan de kvarlämnade träden utveckla både starkare rötter och stam och därigenom blir beståndet inte lika känsligt för stormar, säger Bäck.
Ett bevis för det är att hans egna skogar undvek omfattande skador. Efter en inventering har han endast hittat en liten areal som förstörts helt, resten är mer utspridda vindfällen som kan betraktas som en extra gallring.
– De kraftigaste vindarna kunde säkerligen fälla också min skog och jag kan också ha haft tur. Men ett tydligt mönster som jag har noterat är att skogar som har skötts bra från plantstadiet bättre kan stå emot hårda stormar.
Enligt Bäck är det mycket viktigt att inte försumma någon av de nödvändiga åtgärderna som röjning och gallring vid rätt tidpunkt.
– Är den första gallringen många år försenad och beståndet börjar bli kring femtio år är det enligt mig nästan onödigt att gallra. Stammarna kan ha vuxit bra på längden men en gallring i det skedet gör att beståndet blir mycket stormkänsligt. I ett dylikt fall skulle jag vänta några år och satsa på en förnyelseavverkning i stället för att gallra, just med tanke på risken för stormskador, säger Bäck.
För breda körvägar skapar luckor
Bäck hävdar också att dagens moderna skogsbruk med stora maskiner leder till att skogarna blir känsligare för stormar. Det handlar inte bara om att skogen gallras för hårt utan också om att de större skogsmaskinerna ger bredare stickspår.
– Det är i synnerhet utkörningen som kräver stora skotare, som kan behöva upp till fem meter breda vägar. Det gör att det skapas luckor i skogen som gör att vinden kan få upp mer fart, vilket gör att det blir fler vindfällen. Bredare körvägar i skogen leder till ojämnare bestånd som blir känsligare för stormar, menar han.
I och med att han själv utför gallringar i egen skog med en mindre skogstraktor och skogsvagn bildas inte lika breda körvägar.
– När man arbetar med en mindre skogsvagn blir det knappt några luckor och skogen blir tydligt jämnare.
Något som markägarna också bör tänka på är att plantera rätt trädslag på rätt marker. Enligt Bäck planterades på 1970-talet mycket tallskog på fel marker och nu planteras också gran på tallmarker på grund av älg.
– Rotsystemet utvecklas inte ordentligt om marken inte lämpar sig. Något som vi också borde bli bättre på är att ha blandskogar. Monokulturer med bara ett trädslag gör också skogen känsligare för stormar.
Förra veckan arbetade han med att reda upp vindfällen för ett elbolag i grannbyn. Den gallrade skogen här drabbades mycket hårt av stormen. Skiftet gränsar till havet och var därmed mycket utsatt för hårda vindar.
– Men när man ser på de träd som blåst omkull ser man att rotsystemet är underutvecklat, vilket visar att det har varit fel mark och det kan ha bidragit till att skogen här har drabbats mycket hårt.
Medveten om de ekonomiska realiteterna
Bäck är medveten om att inte alla markägare har kunskapen eller tiden som krävs att själva arbeta i skogen. Ett effektivt modernt skogsbruk kräver också i många fall stora maskiner för att det ska vara lönsamt.
– När jag kör ut mitt gallrade virke med min egen skogsvagn har jag ibland svårt att få ut en timpeng som är lönsam. Den här vagnen rymmer 8-9 fastkubikmeter virke och det är för lite för dagens taxor. Så det krävs i synnerhet stora skotare för att både markägarna och skogsbolagen ska tjäna pengar.
Trots att det här är de ekonomiska realiteterna anser Bäck att det på sikt vore bra med en förändring.
– Ekonomin styr, det vet jag. Och med nuvarande virkespriser är markägarna lockade att ta ut så mycket som möjligt i gallringsskedet och entreprenörerna måste använda maskiner som gör att verksamheten är lönsam mot en viss taxa. Men om det blir vanligare med stormar som den senaste, måste vi kanske ändra på något. För dagens skogsbruk bidrar till skogar som inte klarar hårda stormar, säger han.