Trots att flera finländska företag förbundit sig att enbart köpa certifierad soja från och med 2020, är inte ens den certifierade sojan helt oproblematisk ur miljösynpunkt. Även om certifikatet garanterar att man inte skövlat regnskog för odlingarna, så är det fortfarande inte förbjudet att använda bland annat bekämpningsmedlet parakvat i sojaodlingen. Parakvat som är ett högtoxiskt preparat förbjöds i Finland redan i medlet av 1980-talet.
Sojaanvändningen har minskat betydligt i Finland sedan början av 2000-talet och den finländska mjölk- och nötköttskedjan är föregångare då det gäller sojafri produktion, men soja används fortfarande inom fjäderfäproduktionen (16 procent) samt i liten utsträckning i svinproduktionen (5-8 procent).
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C) föreslog tidigare i höst att Finland på sikt helt skulle sluta importera fodersoja och istället satsa på inhemska proteingrödor. Hans uttalande fick mycket gensvar.
– Riktningen är helt rätt och jag stöder absolut Leppäs tanke, kommenterar kanslichef Jaana Husu-Kallio på Jord- och skogsbruksministeriet. Vi behöver definitivt satsa mer på inhemska alternativ till soja.
Klar beställning på inhemska proteingrödor
Också på Hankkija välkomnar man att ministern tog ställning för inhemskt växtprotein.
– Användningen av soja minskar hela tiden i Finland. Som foderföretag jobbar vi sedan länge med att utveckla inhemskt växtprotein, bland annat ärt och bondböna, men det är mycket arbete och skördarna har emellanåt varit svaga vilket påverkar utsädessituationen. Även om iInhemskt växtprotein också är dyrare än utländsk soja är efterfrågan god och vi köper allt vi kan. Vi arbetar också hårt både med att utveckla odlingen och utsädet, konstaterar Tarmo Kajander, inköpsdirektör på Hankkija.
Soja som odlas bland annat i Brasilien har länge ansetts problematisk, eftersom den ofta odlas på regnskogsmark som röjs till odlingsmark. Världsnaturfonden WWF har fört en kampanj för att få finländska företag att förbinda sig till att köpa enbart certifierad soja och målsättningen i initiativet är att all importerad soja från och med nästa år skall vara antingen Roundtable Responsible Soy (RTRS) eller Pro-Terra certifierad soja, både då det gäller inhemsk foderproduktion och utländskt importerat foder.
De finländska företag som hittills förbundit sig till initiativet är HKScan Finland, Kesko, Arla Finland, Unilever Finland, Norvida, Fazer och Valio.
– Certifieringen minskar odlingarnas miljöpåverkningar bland annat genom att förhindra att regnskog röjs till odlingsmark, bekräftar Jussi Nikula på WWF Finland.
Certifiering garanterar inte odling utan parakvat
Husu-Kallio välkomnar certifieringen av den importerade sojan, men säger samtidigt att hon funderat mycket över om certifieringen fyller också övriga kriterier, till exempel gällande användningen av bekämpningsmedel.
– Vi är alla överens om att man inte får skövla regnskog för sojaodling, men ändå har vi uppgifter på att bland annat bekämpningsmedlet parakvat fortfarande användas i sojaodlingen. Det stör mig att vi då vi talar om hållbarhet enbart stirrar oss blinda på regnskogen, men samtidigt tillåter ett gift som varit förbjudet i Finland sedan 1985 och EU sedan 2007, påpekar Husu-Kallio.
På WWF Finland bekräftar Jussi Nikula att parakvat fortfarande används i odlingen av certifierad soja, men att en utfasning är på gång.
– Inom RTRS är ett av kriterierna målet att förbjuda användningen av parakvat från början av år 2021. WWF har kämpat mot användningen av parakvat i många år, men vi har inte tidigare fått tillräckligt mycket stöd från andra intressegrupper inom certifieringssystemet såsom industrin och producenterna.
De odlare som använder medlet är tvungna att göra upp en plan för minskad användning och under tiden kan man också köpa så kallade non-parakvat krediter.
Soja produceras till största delen i sex länder: Brasilien, USA, Argentina, Kina, Indien och Paraguay. Brasilien anses överlag vara världsetta då det gäller användningen av bekämpningsmedel och största delen används i sojaodlingen. I USA används också många bekämpningsmedel som sedan länge varit förbjudna både i Europa och många andra länder.
Parakvatrester kontrolleras inte rutinmässigt
Den fodersoja som importeras till Finland i dag kommer till närmare 80 procent från USA, där användningen av parakvat också fortfarande är tillåten, även om det finns vissa restriktioner, som att det bara är certifierad personal som får köpa och använda ämnet.
– Tidigare kom ungefär hälften av fodersojan från Brasilien, men på grund av handelskriget mellan Kina och USA går den brasilianska sojan i dag i huvudsak till Kina, berättar utvecklingschef Stina Hakulin på Hankkija.
Sojabönorna importeras dock inte direkt till Finland från USA utan förädlas till sojakross på anläggningar i Europa, bland annat i Holland och Tyskland, vilket innebär att sojakrosset som används i foderblandningar i Finland oftast köps på EU:s inre marknad.
– Alla företag som producerar sojakross jobbar med olika hållbarhetsprogram, men jag kan inte säga exakt vilka stipulationer dessa program har, de kan ha litet olika krav gällande då det gäller användningen av bekämpningsmedel, säger Hakulin.
I Finland kontrollerar myndigheterna inte heller rutinmässigt bekämpningsmedelsrester i soja på EU:s inre marknad, utan kontrollen ligger hos de företag som producerar sojakrosset. Däremot kontrollerar våra myndigheter delvis de färdiga foderblandningarna.
Riitta Rannikko, överinspektör på Livsmedelsverket, berättar att man i de foderkontroller som Livsmedelsverket gör inte kontrollerar bekämpningsmedelsrester av just parakvat eftersom ämnet varit förbjudet i EU så länge, men konstaterar samtidigt att de bekämpningsmedelsrester som hittats i foder vanligtvis varit små.
– Det har främst handlat om glyfosat samt stråförkortningsmedlen mepikvat och klormekvat.
Rannikko nämner också att myndigheterna i EU-länderna använder sig av ett så kallat RASF-system (Rapid Alert System for Food). Systemet är ett slags snabbalarm, det vill säga att om man inom något medlemsland upptäcker en fara som hänför sig till livsmedel eller foder, så går meddelandet snabbt ut till alla medlemsländer.
– På Livsmedelsverkets foderkontroll följer vi aktivt med systemet och gör anmälningar om vi hittar allvarliga problem gällande något foderparti. Under åren 2002-2019 har det registrerats 59 olika fall, men inget av dessa har hänfört sig till parakvat.