Unga jordbrukare var i fokus på Nordens bondeorganisationers centralråds utvidgade presidiemöte i Reykjavik förra veckan.
I ett anförande hävdar Christian Hüttemeier från danska Landbrug & Fødevarer att jordbrukarna och deras organisationer kan lära sig något av självaste USA:s president, Donald Trump:
– Han ljuger, han är fräck, och han har ingen skam. Han vädjar till våra känslor och säger vad vi vill höra. Ska vi ta mall av honom, frågar Christian Hüttemeier och svarar:
– Nej, naturligtvis inte, vi vill ju inte ljuga. Men vi kan lära oss av sättet han presenterar sin story. Vi måste också kunna designa vår story så att folk vill höra den.
Han gav ett exempel på en möjlig framkomlig väg: Danska L&F har således gjort en film med danska livsmedels framgång utomlands.
– Danskarna vill så gärna höra andra säga att de är bra, motiverar han.
Finland satsar på generationsväxlingar
MTK:s jordbruksdirektör Johan Åberg går igenom de satsningar som görs för att unga jordbrukare i Finland ska ta över jordbruk, till exempel startstödet samt de förhöjda investeringsbidragen och räntestöden.
Det finns också lättnader i skatten på arv och gåvor för den som tar över ett jordbruk.
Bland inkomststöden kan nämnas hektarstödet för unga jordbrukare som är en del av EU:s direktstöd och som betalas ut i hela landet. Dessutom får unga jordbrukare på C-området ett nationellt stöd.
– Därutöver har vi också en ordning vi kallar Råd 2020, det är egentligen en sorts servicesedel, där bönderna kan få rådgivning för upp till 10.000 euro under perioden 2015-2020. Det här är något som också unga jordbrukare har nytta av. Även kurser om generationsväxlingar är allmänna, bland annat genom projekt, som är finansierade med landsbygdsutvecklingsmedel.
Inför i år upphörde däremot det populära systemet med avträdelsestöd för äldre jordbrukare. De som har gjort avtal om avträdelsestöd får ännu stödet, men det går inte att göra nya avtal.
Johan Åberg påminner vidare om att man kanske kan sporra ungdomarna ytterligare till att engagera sig i näringen, till exempel genom att satsa på den allmänna imagen och att trycka på för att upprätthålla servicenivån på landsbygden.
– Det skulle till exempel gälla att få ner kostnaderna för fungerande nätförbindelser åtminstone på vissa håll i Finland. Det kan i dag kosta upp till flera tusen euro.
Behövs: kvinnligt inflytande och manliga veterinärer
Lena Åsheim från LRF talar om hur viktigt det är med en gedigen utbildning inom lantbruket.
– Vi måste in i hela livsmedelskedjan, säger Lena Åsheim. Fler och fler människor måste kunna förstå att vi har nycklarna till att kunna möta utmaningarna inom miljö och klimat. Många ser på vår sektor från ett urbant perspektiv, vilket inte räcker, vår sektor är mycket komplex. Det greppar man inte alltid om man inte är inne i näringen. Då finns en risk att man kommer på lösningar som vi på förhand vet att inte fungerar. Det finns många åsikter om oss, men vi behöver bredare utbildning för att få fram folk, som kan vår situation, vår sits.
I dag finns det till exempel enligt Lena Åsheim för många lärare i skolorna som inte vet hur jordbruk går till i praktiken.
– Våra egna organisationer kan aktivera sig i den frågan.
Det gäller att få fram de skarpa hjärnorna, säger Lena Åsheim vidare. Hon tror på att den tekniska utvecklingen inom näringen bidrar till att göra den mer attraktiv.
– Det har blivit fysiskt lättare att idka jordbruk, men det finns fortfarande mycket som bör utvecklas. Till saken hör att man också måste kunna annat, till exempel juridik och logistik.
Lena Åsheim påminner i alla fall om att de unga jordbrukarna i dag har en möjlighet att samarbeta med varandra på ett annat sätt än förr, delvis tack vare sociala medier.
För att jordbruket ska kunna hävda sig i den allmänna debatten krävs dock också muskler, till exempel på det intellektuella planet, bland annat mer kunskap om biologi.
– Och så behöver vi fler kvinnor i de beslutande organen, men samtidigt behöver vi fler manliga veterinärer.
Representation och samarbete
I en efterföljande paneldiskussion kan ordföranden för danska Landbrug & Fødevarer L&F Martin Merrild berätta att de unga jordbrukarna i Danmark har en representant i organisationens styrelse.
Likaså har de finska jordbrukarungdomarna, Maaseutunuoret en plats i MTK:s direktion, som Kaisa Pihlaja innehar.
I Sverige är LRF Ungdomen integrerad i LRF medan landsbygdsungdomarna i Norge har sin egen organisation, Norges bygdeungdomslag NBU, som alltså inte är medlem av Norges Bondelag.
– Men vi samarbetar och hör NBU i frågor som rör dem speciellt, säger Bjørn Gimming från Norges Bondelag.
Kari Huhtala, som representerar Pellervo, berättar att det är komplicerat att få in ungdomarna i de beslutande organen i kooperativen.
Medlemmarna brukar starta på grundnivå i det lokala andelslaget och arbetar sig upp vilket kan ta många år.
– Till saken hör också att kulturen i kooperativen kan vara ganska konservativ.
I enkäter som Pellervo har gjort har det emellertid visat sig att unga jordbrukare faktiskt litar på kooperativen.
Framgångsrika ungdomar
Martin Merrild anser att de unga jordbrukarna i allmänhet är framgångsrika.
– Det är också viktigt att de unga bönderna har sitt eget forum säger han. När det kommer till frågan hur man lockar folk till näringen är dock utmaningen att tillvaron för bönderna inte har utvecklats i samma takt som för samhället överlag. Men vi vill vara en del av det moderna samhället vi också.
L&F har fört kampanjer för att höja näringens profil, vilket också ser ut att ha lett till respons. Ett kampanjtema har varit att bönderna vill vara en del av lösningen på klimatproblematiken.
– Vi har också haft kontakter med Danmarks naturfredningsforening som hittills har varit ganska radikal och kategorisk när det gäller jordbrukets inverkan på miljö och klimat. Nu har vi dock lyckats komma överens med föreningen om att bilda gröna korridorer av områden som ändå inte lämpar sig för rationell jordbruksproduktion. Vid senaste folketingsval i juni talade inte heller politikerna negativt om jordbrukarna. De var överens om att jordbruket är en del av lösningen, men hade förstås olika syn på det praktiska förverkligandet.
– Om vi ungdomar ska förverkliga vår passion, det vill säga idka jordbruk, behövs det i alla fall pengar, påpekar Emilia Astrenius Widerström, LRF ungdomen.
Här hänvisar Bjørn Gimming till den norska lagstiftningen som sätter gränser för priserna på gårdar och på jordbruksmark. Det är ett viktigt verktyg, bland annat när unga ska ta över ett jordbruk. Nu finns det emellertid planer på att liberalisera lagstiftningen.
– Det är dock svårt att komma in från ingenting via den öppna marknaden, säger Bjørn Gimming.
Det är i övrigt lättare att få lån för satsningar på gården i södra delen av Norge än i norr.
På frågan om hur man lyssnar på ungdomarna svarar Kaisa Pihlaja jakande, medan Bjørn Gimming föredrar att ligga lågt.
– Det är bäst att ungdomarna själva bedömer den saken, säger han.
Emilia Astrenius Widerström avrundar diskussionen med den anspråkslösa slutsatsen:
– Vi kan inte alla flytta till Norge.
