Regeringen presenterade i veckan en del justeringar i sin vårdreform. Nu talar vi om 21 välfärdsområden i stället för de lägre antal som förekommit tidigare.
Centerns Annika Saarikko var också snabb med att påpeka att Centern fortfarande vill tala om landskap. Tjafs om terminologin signalerar närmast de ideologiska skillnader som finns mellan partierna. Hur som helst så är det i den här modellen 21 välfärdsområden och Helsingfors som får ta över vårdansvaret från de 193 kommunerna.
Regeringen Marins version av vårdreformen har av ansvariga ministern Krista Kiuru (Sdp) kallats för en skelettversion. Man genomför helt enkelt enbart det som är nödvändigt. Det här är en av de stora skillnaderna jämfört med regeringen Sipiläs förslag, där tanken var att överföra väldigt mycket till och skapa maktfaktorer av de nya landskapen.
Nu handlar det enbart om social- och hälsovård samt räddningsväsendet, vilket i och för sig redan är en hel del. Den andra stora skillnaden jämfört med den förra regeringens förslag är att den offentliga och privatproducerade vården inte görs likvärdiga. I den aktuella modellen sitter den offentliga vården i förarsätet.
Man ändrade också nu en aning på finansieringsmodellen, men som tidigare dominerar koefficienten där sjuklighet, åldersstruktur och socioekonomi tas med. I det ursprungliga förslaget stod den här koefficienten för 81,6 procent, efter justeringen står den för 81,45 procent.
Tvåspråkighetskoefficienten får också större tyngd, från 0,35 till 0,5 procent, i stora drag handlar det om 30 miljoner euro. Det här kommer att gynna tvåspråkiga områden. Regeringen har tydligen insett att tvåspråkighet kostar.
Det framkom också att regeringen Marin vill införa en områdesskatt, som skulle utöka autonomin. Lagstiftningen för den ska färdigställas under den här valperioden, men träda i kraft först 2026, då vi redan har en annan regering. Alla oppositionspartier är emot skatten så vi får se hur det i själva verket blir med den saken. Som helhet verkar finansieringsbiten fortfarande vara långt ifrån klar. Sakkunniga bedömer ändå att möjligheterna till att genomföra vårdreformen nu är större än tidigare. Det är positivt för nu börjar det verkligen vara i grevens tid att genomföra den. Inte minst med tanke på just social- och hälsovården i det här landet.