A-Foder har fortsättningsvis
stort behov av proteingrödor

Odlingen av proteingrödor ökade förra året. Men inte så mycket som A-foder hade hoppats på. Det är fortfarande långt innan målet på 30 miljoner kilo har nåtts. Trots att priserna kommit ner hoppas man att intresset ska öka.

År 2021 tog A-Foder emot 14 miljoner kilo proteingrödor som ärt och bondböna. I fjol hade man som mål att köpa in 30 miljoner kilo – men trots rekordhöga priser var ökningen bara 2 miljoner kilo till totalt 16 miljoner kilo.

– A-Foder har ett behov på 30 miljoner kilo och det gäller också i år. Några orsaker till att vi inte nådde målet alls var att det också finns andra uppköpare och konkurrensen har ökat. Men vi hoppas på att odlingsarealen ökar i år, säger Sören Stenroos, anskaffningschef Österbottens Kött samt producentansvarig på A-Foder i Vasa.

För ett år sedan var det rekordhöga priser på spannmål och likaså på proteingrödor. Då fick odlare som skrev direkta Garantipriskontrakt med A-Foder ett pris på 280 euro tonnet.

I likhet med spannmålspriserna har priset för proteingrödor också kommit ner. Priset för ett direkt Garantipriskontrakt nu är 220 euro per ton.

– Jag förstår att det sticker i ögonen på odlare när priser sänks, men vår prissättning följer prissättningen på marknaden. Spannmålspriserna har också kommit ner och det påverkar också proteingrödorna, konstaterar han.

Till garantipriset på 220 euro per ton finns också tillägg att få. Stenroos befarar att priserna kommer gå ned under sommaren och därmed understryker han vikten av att skriva kontrakt.

– Vi räknar med att odlingen av ärter kommer att öka i år och det kan bidra till att priserna sjunker. Det höga gödselpriset bidrar också till att odlingen av proteingrödor, som kräver mindre gödsel, ökar. Därför är det viktigt att säkerställa att priset är på den nivå som det är nu, säger han.

Fördelar med kontrakt

Fördelarna med kontrakt är att A-Foder tar emot leverans när odlaren vill leverera. Om inte odlaren når den överenskomna kontraktsmängden väntar inte heller vite.

– I fjol kom det rapporter om jordbrukare som blev bestraffade för att de inte kom upp i tillräckliga mängder. På A-Foder sysslar vi inte med sådant utan har överseende om jordbrukaren tar kontakt i tid och förvarnar. Men vi sysslar inte med böter som andra aktörer gör.

Nytt för i år är att kontraktsodlare av proteingrödor kan få ett högre pris för proteinhalten. I dagsläget vet inte Stenroos vad den ersättningen blir eftersom den slås fast i höst.

– På spannmål rör det sig om cirka fem euro i proteinersättning och jag antar det kan röra sig i samma klass för proteingrödor. Men vi kommer att marknadsföra det här när vi vet mer, säger han.

Förra året odlades knappt fem miljoner kilo bondböna och elva miljoner kilo ärter för A-foder. Odlingsarealen för foderärter var 23.000 hektar, varav cirka 4.500 var blandningar som togs som till exempel helsäd och blandfoderpartier. I Österbotten var variationerna av skörden stor.

– Här i trakterna av Vasa kom det riktigt goda skördar medan områden som drabbades av mycket regn fick sämre. Sammanfattningsvis kan man säga att skörden var mycket ojämnare än normalt på grund av vädret.

Medelskörden för proteingrödor borde enligt Stenroos ligga på cirka fyra ton per hektar under en normal växtsäsong. Kunskapen om odlingen av proteingrödor förbättras också hela tiden.

– Förr använde vi för stora utsädesmängder och för höga kvävegivor. I dag vet vi att det inte behövs mer än tio kilo kväve per hektar, men däremot behövs mer kalium och lite fosfor. Därför har vi i samarbete med en annan aktör tagit fram ett specialgödsel för proteingrödor med högre mängd kalium samt mindre mängder av fosfor och kväve som kan spridas med en giva på 100-150 kilo per hektar, berättar han.

Passar bra i växtföljden

Stenroos har i flera år odlat proteingrödor, men fick ta en paus i fjol på grund av växtföljden. Ärt och bondböna ska helst ha 5-6 års paus innan det sås på samma skifte igen. Proteingrödor är en lämplig baljväxt i växtföljden eftersom det minskar behovet av kvävegödsling följande säsong.

– Ärter binder kväve i rötterna och det har odlaren till godo om marken får vara orörd fram till att den sås nästa år. Får marken vara obearbetad kan man räkna med en kvävenytta på 20-30 kilo per hektar om man har proteingrödor som förfrukt till spannmål, förklarar han.

Enligt Stenroos bör man inte odla på mullrika och mycket mullrika marker. På sådana marker finns det risk att ärterna inte hinner mogna färdigt om det är fuktigt på hösten.

– Proteingrödor fortsätter växa så länge de får näring så därför ska man undvika mullrika jordar.

A-Foder köper bara in proteingrödor i rena partier. Stödmässigt lönar det sig också att odla rena bestånd.

– Sortförädlingen går framåt och vi har i dag bättre sorter som gör att det inte uppstår liggsäd lika lätt. Odlingstekniskt har vi också gått framåt och det gör att det är bäst att odla rena partier.

Några planer på att förädla proteingrödor direkt till livsmedel har inte Atria, enligt Stenroos. Bolaget arbetar enligt principen från jord till bord och där ingår att öka andelen inhemskt protein.

– Huvudmålet är att minska behovet av importerad soja och Atrias husdjursproduktion är fri från soja på nötsidan och slaktsvin. Mest importerat protein används fortfarande inom smågrisproduktionen. Men vårt bidrag till inhemskt protein går via husdjursproduktionen till matbordet, säger han.