Under en av jaktsäsongens sista dagar ordnade företaget Viltgården Premium Products Ab i Ingå en hjortjakt för inbjudna jägare och representanter för media.
– Vi vill att konsumenterna ska upptäcka viltköttet som ett hållbart, etiskt och miljövänligt köttalternativ, men vi vill också påminna jaktföreningar och markägare om att vi finns till som en försäljningskanal för vilt, säger markägare och företagets grundare Tomas Landers på gården Marieberg i Ingå.
Det pratas mycket idag om den stora mängden vitsvanshjortar och de problem stammen ställer till med, och det är här Viltgården komma in som en möjliggörare.
– På samma sätt som man säljer spannmål eller virke kan man sälja viltkroppar åt oss.
Jägarna kan själva hämta det skjutna viltet till Viltgården, som tar emot dygnet runt, alternativt ordnar företaget med upphämtning, speciellt om det handlar om litet större mängder.
– Vi hämtar upp vilt inom området Egentliga Finland och Nyland. Idag har det blivit vanligare med kommersiella jakter där arrangörerna säljer själva jaktupplevelsen, och också via dessa kanaler säljs vilt till oss, berättar företagets VD Matti Korhonen.
Etisk och hållbar jakt
Viltgården, som sysslar med att förädla och förmedla viltkött till konsumenter och restauranger i framförallt södra Finland, grundades 2013 och ända från starten har etisk och hållbar jakt som respekterar naturen varit den bärande tanken.
– Man pratar glädjande nog allt mer om hållbar jakt idag. En hållbar jakt innebär många aspekter som till exempel att jakten är selektiv, det vill säga att man koncentrerar sig på att bibehålla viltstammen livskraftig, och den inbegriper också viltvård.
Ett sätt att finansiera viltvården, som inbegriper bland annat att skapa skyddande vegetation för djuren samt viltåkrar och utfodring, är att sälja en del av viltet.
– Många börjar nu planera nästa jaktsäsong och göra upp arrendeavtal med jaktlag och jaktföreningar. Vi vill påminna markägarna att det är möjligt att ta ut arrende till exempel i form av ett antal hjortkroppar som man ber jaktlagen föra till Viltgården, som sedan betalar ett marknadspris med moms åt markägaren, säger Korhonen.
Traditionellt har jaktlagen själva tagit hand om kropparna, men i och med dagens allt större hjortmängder finns det utrymme också för försäljning.
– För markägaren eller jaktföreningen ger inkomsten från det sålda viltet en möjlighet att till exempel betala fällavgifter, uppgradera jaktsäkerheten till exempel genom att bygga jakttorn, eller att satsa mera på viltvård.
Avsaknaden av snö påverkade hjortjakten
Vitsvanshjortstammen i Finland är idag så stor att jägarna får jobba hårt för att försöka hålla den i schack. För närvarande beräknas stammen uppgå till 110.000 exemplar. Under jaktsäsongen skjuts mellan 50.000 och 60.000 exemplar.
Årets jaktsäsong avslutades senaste lördag, men Landers tror inte att man fällde riktigt så många djur man hoppades på i år.
– Målet är att på många håll åtminstone få stopp på ökningen av stammen, men i år blev det problem då det inte kom snö, så man har inte kunnat se spår eller ha tillräckligt med ljus under vakjakt. Ett annat faktum är att många jägare inte längre orkar gå ut i skogen då de väl har sin frys fylld och har delat ut överskottet till vänner och bekanta.
Det är här en aktör som Viltgården vill komma in i bilden.
– Inkommande säsong kommer vi att ha uppsamlingsplatser på olika orter i södra Finland dit jägarna kan hämta djurkropparna till en kylcontainer. Efter att kropparna tömts i skogen kan de förvaras flera dagar i kylutrymmet för att sedan hämtas upp och föras till vårt slakteri.
Viltgårdens slakteri blev klart 2015 och företaget sysselsätter en person på heltid och fem på deltid. Företaget är också delägare i Meatgard och styckar och packar en del av viltet där.
Målet är att få upp konsumenternas ögon för vilt
Viltgårdens primära målsättning som en del av affärsverksamheten är att öka konsumenternas och restaurangernas tillgång till inhemskt viltkött.
– Vi har ju tyvärr ett läge idag där det mesta vilt som äts av icke-jägare är utländskt och kommer bland annat ända från Nya Zeeland, 10.000 kilometer från Finland. Då handlar det till exempel om farmad kronhjort, som har ätit både kraftfoder och fått i sig antibiotika, säger Korhonen.
Inhemsk hjort är ett gott och fettsnålt kött som håller mer än ett år i frysen.
– Därtill är det ett verkligt klimatsmart köttalternativ eftersom det handlar om frilevande djur som livnär sig på det som växer i naturen. Köttet är både smakligt, mört och näringsrikt, säger Korhonen.
Hjortkött kan till och med börja utmana renköttet.
– Också i södra Finland äts det mycket ren – men en vitsvanskalv är liknande till storleken och man kan laga precis samma rätter av den – trots att den kommer 1.000 kilometer närmare ifrån.
På Viltgården fryser man ner så mycket kött man hinner och kan därmed ha försäljning året om.
– I dag vill folk främst äta vilt under säsong, men allt fler börjar få upp ögonen för att man kan äta vilt också under övriga årstider. Vi kan nu erbjuda bland annat vitsvanhjortsentrecote till sommargrillen.