I det följande går vi igenom en rad villkor i punktform som ska uppfyllas av odlaren.
Bevarande av permanent gräsmark (referensår 2018)
• Areal som används för odling av gräs- eller vallfoderväxter.
• Vallåren nollas då man på skiftet anmäler en växt som inte samlar vallår.
• Permanent gräsmark kan vara på åkern eller på naturbete och -vall.
• Syns i Vipu!
Detta fryser vallår:
• Miljösystemstödets gröngödslingsvallar och naturvårdsvall. Kan anmälas på arealer med permanent gräsmark.
• Grönträda som anmälts som icke-produktiv areal (vall, äng). Kan anmälas på arealer med permanent gräsmark.
Areal som tagits till jordbruksmark från annan användning
• Krav på permanent vallväxtlighet. Från och med 2023 gäller krav på vallväxtlighet på torv- och andra arealer som tagits till jordbruksmark genom röjning eller på annat sätt. Dessa arealer ska ha ett permanent vallbestånd och får inte plöjas.
- Kan förnyas enbart genom direktsådd eller lätt bearbetning så att det nya beståndet sås omedelbart efter bearbetningen.
- Vallåtgärder enligt miljöförbindelsen eller miljösystemstödet kan inte anmälas på dessa arealer.
• Krav på permanent vallväxtlighet gäller inte:
- Jordbruksarealer som varit odlingsbara senast 31.12.2022. Arealen ska kunna producera sedvanlig skörd.
- Arealer där man förbättrar basskiftets form (uträtning av hörn) eller liknande.
- Arealer enligt beslut om ägoreglering.
• Krav på torvmarker från och med 2025:
- Permanent gräsmark på torvmark får plöjas en gång under en fyra års period om det förnyas med vall. Kravet gäller arealer som varit jordbruksmark redan före 2023.
- Jordmaterial får inte tas/får inte brännas och nya öppna diken får i regel inte grävas.
Förbud mot bränning av stubb
• Stubb av spannmål, bovete, quinoa, oljeväxter, spånadsväxter, baljväxter och frökryddor får inte brännas. Gäller inte vall.
Skyddsremsa vid vattendrag och sluttande marker
• En minst 3 meter obearbetad skyddsremsa med växttäcke ska lämnas intill vattendrag. Växttäcket kan bestå av vallväxter eller andra växter än sådana med vedstam.
• Kartnivån syns i Viputjänsten.
• Skiftet ligger inte intill ett vattendrag om det mellan vattendraget och åkern finns ett annat område på i genomsnitt 10 meter och det inte ens vid översvämning stiger upp till åkern, eller om åkern ligger bakom en översvämningsvall och dräneringvattnet pumpas bort eller liknande.
• På skyddsremsan får inte användas växtskyddsmedel eller gödsel.
• Inget årligt krav på slåtter, men på skyddsremsan får inte finnas vedartade växter.
Gödsling
• Gödsel eller organiska gödselfabrikat får inte spridas 1.11-31.3. Ingen gödsling får ske på snötäckt, frusen eller vattenmättad mark så att det sker avrinning till vattendrag.
• Gödsling längs vattendrag och sluttande marker:
- Det är förbjudet att gödsla närmare ett vattendrag än fem meter. På den följande fem meters zonen från vattendraget är det förbjudet att genom ytspridning sprida stallgödsel och organiska gödselfabrikat, om åkern inte bearbetas inom ett dygn från spridningen.
- Husdjur får beta intill vattendrag.
- Om basskiftet helt eller delvis har en lutning på minst 15 procent är det enbart tillåtet att sprida stallgödsel och andra organiska gödselfabrikat genom placering.
Markkartering:
• Inom miljöförbindelsen ska det göras vart femte år.
• Enligt villkorligheten får markkarteringen vara högst tio år gammal.
OBS! Beakta totalfosfor vid gödslingen!
Stallgödselanalys – gäller alla:
• Ska göras vart femte år där lösligt kväve, totalkväve och totalfosfor fastställs.
• Gäller gårdar där stallgödsel uppstår eller används direkt på åker mer än 25 kubikmeter/år.
Minimiväxttäcke vintertid
Minst 33 procent av åkerarealen och permanenta grödor ska ha ett växttäcke under perioden 31.10-15.3 (lätt bearbetning godkänns dock).
• Kravet gäller inte permanenta gräsmarker.
• Arealerna uppges i en höstanmälan (det här är nytt!).
• Som areal som bevaras med växttäcke fram till 15.3 kan uppges (godkänns också i miljösystemets växttäcke vintertid med vissa begränsningar):
- Obärgad växtlighet och stubb av spannmål, bovete, quinoa, oljeväxter, fiberväxter, baljväxter och frökryddor samt blandade växtbestånd av dessa.
- Höstsådda spannmål, oljeväxter samt andra höstsådda växter.
- Vallväxter och rörflen, med undantag av permanent gräsmark.
- Naturvårdsvallar och gröngödslingsvallar.
- Kummin och jordgubbar.
- Permanenta trädgårdsväxter med växtbestånd mellan raderna.
- Fånggrödor och mellangrödor.
- Jordförbättrings- och saneringsväxter.
- Mångfaldsväxter.
- Grönträda.
- Skyddszoner och vallar på torvåkrar.
- Lättbearbetade arealer av spannmål, bovete, quinoa, oljeväxter, fiberväxter, baljväxter och frökryddor samt blandade växtbestånd av dessa.
- Mer info om detta här.
Trädor är jordbruksmark som inte används för produktion och som består av grön-, stubb eller svartträda. Trädan ska i regel vara grön- eller stubbträda 30.6-31.8.
Växtföljdskrav – gäller nu för alla odlare!
Det finns två olika krav på växtföljd: årlig och flerårig. Kravet på växtföljd gäller dock inte följande grödor: gräs- och vallfoderväxter, fleråriga odlingsväxter, trädor, potatis, sockerbeta, huvudkål, lök, röd- och gulbeta, morot.
Kravet gäller heller inte gårdar med åkermarksareal upp till 10 hektar som har eko-förbindelse och där 75 procent av gårdens areal används för produktion av gräs eller andra valfoderväxter, trädor, baljväxter eller en kombination av dessa, eller där 75 procent av gårdens areal är permanent gräsmark.
Årlig växtföljd:
• Minst 33 procent av den åkerareal som anmäls i stödansökan och på vilken en ettårig gröda odlas, ska grödan vara en annan än året innan.
- För de gårdar som väljer åtgärden fånggrödor i miljöförbindelsen ska årlig växtföljd genomföras redan 2023. Då är 2022 det första året som beaktas för växtföljden.
- Kravet kan uppfyllas med en mellangröda.
Flerårig växtföljd:
• Den fleråriga växtföljden ska för allas del genomföras första gången 2025 (2022 används som grund).
• Kan uppfyllas med en mellangröda, som godkänns både för minimiväxttäcke inom villkorligheten om den bevaras 31.10-15.3 samt för miljösystemstödets växttäcke vintertid om den bevaras 31.10-15.4.
Icke-produktiva arealer – IPA (motsvarar tidigare EFA)
• Minst 4 procent av åkerarealen som träda 1.1-31.8. Gäller också eko-gårdar.
• Gäller dock inte gårdar med åkermarksareal upp till 10 hektar, som har eko-förbindelse och där 75 procent av gårdens areal används för produktion av gräs eller andra valfoderväxter, trädor, baljväxter eller en kombination av dessa, eller där 75 procent av gårdens areal är permanent gräsmark.
Krav från och med 2024:
• Icke-produktiv areal ska vara träda.
- Gårdens jordbruksmark utgörs av åkerarealen + permanenta grödor + permanenta vallar.
Förbud mot beskärning och fällning av träd:
• Träd på jordbruksmark får inte fällas eller beskäras 1.5-31.7. Förbudet gäller inte areal av permanent gröda eller miljöavtalsareal.