På sikt måste de österbottniska potatisodlarna gå in för bevattning. Något som rådgivaren Dennis Grönroos också vill se är en mera genomtänkt växtföljd. Det skulle förbättra markstrukturen, höja nettoskörden och förbättra kvaliteten.
– Hittills har man på kusten klarat sig utan bevattning, men vi ser att det blir vanligare med försommartorka. De österbottniska potatisodlarna är inte vana med bevattning, men jag tror och hoppas det kommer att ändra på sikt om man i framtiden ska kunna höja nettoskörden, säger Dennis Grönroos, som inom ramen för sitt bolag DG VÄXT säljer rådgivningstjänster.
I torsdags förra veckan deltog han i en stor potatistillställning som ordnades på IKH Areena i Kauhajoki. Med bas på Åland är det ingen överraskning att han pratar varmt för bevattning.
– 80 procent av odlarna har bevattning ovanifrån på Åland. Där skulle det inte gå att odla professionellt utan bevattning och klimatförändringarna bidrar också till att behovet av den insatsen ökar exempelvis i Österbotten, menar han.
Det är just de senaste årens försommartorka han hänvisar till. Under den perioden avgörs knölbildning och är det torrt då påverkas nettoskörden mycket.
– Speciellt på vårarna är det viktigt med bevattning för det spelar ingen större roll om det kommer vatten först senare på sommaren och hösten om det varit för torrt när knölarna bildas. Bevattning påskyndar också flera andra faktorer och bidrar till en tidigare upptagning, säger Grönroos.
Räcker inte med underbevattning
I Österbotten har många gått in för reglerbar dränering och i vissa fall underbevattning. Men enligt honom räcker det inte med underbevattning i potatisodling eftersom rötterna är för korta.
– Därför blir det om det blir ännu torrare i framtiden nästan nödvändigt med bevattning ovan. Det är något som de österbottniska odlarna måste börja inse.
Att gå in för bevattning kräver en stor investering. Men i förhållande till vissa maskininvesteringar som en ny traktor eller upptagare är en investering i bevattning inte så dyr.
– Det blir en kostnad att anlägga dammar i vattendragen för att samla upp vattnet från smältvatten på våren och regnen på hösten. Det behövs också pumpar och bevattningssystem och i grova grad innebär det en kostnad på cirka 100.000-150.000 euro, säger han.
Och fortsätter:
– Men då säkerställer också odlaren att man kan odla också i framtiden och fortsättningsvis öka skördarna och kvaliteten. Bevattning innebär också en klimatgärning för näringen som tillsätts tas bättre upp om det är vatten i jorden.
Undvik ensidig odling
Något han också vill se är en tydligare och mångsidigare växtföljd. Det räcker enligt Grönroos enbart med vall och oljerättika.
– Oljerättika bidrar ofta till ogräs om det inte bekämpas. Det viktiga är att ha djupt rotade grödor som exempelvis höstspannmål. Vall är också bra, men det kan också leda till utmaningar. Oberoende av vilka grödor man har som mellangrödor så är det viktigaste att de sköts ordentlig, förklarar han.
Att ha ensidig potatisodling på samma skifte är enligt honom en finsk uppfinning – och något vi måste komma bort från.
– I Europa odlar man potatis högst en gång vart femte år på samma skifte. I stället för att utgå från potatisarealen borde odlarna i Finland mera gå in för att höja nettoskörden. Det är egentligen bara när man pratar med grannen som storleken på potatisarealen är viktig.
– Men genom en mera mångsidig växtföljd skulle vi få en bättre markstruktur och det skulle också förebygga sjukdomar och förbättra kvaliteten på potatisskörden, säger han.
Livsmedelsmarknadslag och förpackningsdirektiv
På plats i Kauhajoki var allt från sorthus, försäljare av förnödenheter, rådgivningsorganisationer till maskinförsäljare. Potatisbranschens samarbetsorganisation PAYR medverkade också. Enligt ombudsman Laila Matikainen finns just nu många frågor som hårdbevakas.
– Just nu arbetar vi för att påverka reformen av livsmedelsmarknadslagen. Vi jobbar mot riksdagen och i synnerhet jord- och skogsbruksutskottet där vi har hörts, säger Matikainen.
På EU-nivå följer man noggrant med förpackningsdirektivet.
– Det direktivet påverkar också vår bransch och det är oklart ännu hur det blir. Det vill säga om potatissektorn berörs eller hamnar helt utanför direktivets bestämmelser. Förhandlingar pågår, men vi hoppas att potatissektorn hamnar utanför, säger hon.
PAYR arbetar också för att främja konsumtionen av potatis. Just nu pågår en kampanj i samarbete med ProAgria som riktar sig till dagisbarn.
– Vi jobbar med att ta fram lekfullt material som riktar sig till barn i ung ålder. Vi samarbetar också med bloggare som når skolungdomar i syfte för att öka kunskapen om potatis.
Hur potatisodlarna i dagens läge?
– Ekonomiskt har det varit tuffa tider och alla vill ha högre priser. Men från odlarhåll har det varit svårt att påverka prissättningen. Här har vi förhoppningar på att man genom livsmedelsmarknadslagen ska kunna stärka den svagaste partens ställning i kedjan, det vill säga odlarna. Vi måste komma bort från billighetskampanjer, säger hon.
Ha is i hatten
Enligt henne minskar antalet potatisodlare kontinuerligt samtidigt som gårdarna blir större. Arealen minskar inte i samma takt och därmed är det överskott på potatis i Finland.
Det gäller speciellt i år efter att det rapporteras om goda skördar i hela landet. Att få igång en fungerande export av potatis vore därmed viktigt.
– Jag har inga siffror för hur mycket potatis som exporteras, men det borde finnas förutsättningar för export med tanke på att potatisskörden inte blev bra i stora delar av Europa. Men det tar tid och krävs mycket arbete för att skapa exportkanaler, säger Matikainen.
Överutbudet kan leda till prispress och Roland Rosenback, försäljningschef för Grimme i Finland, manar till lugn.
– Liten risk nu är att vi har cirka 20 miljoner kilo för mycket potatis i lager och det kan bli panik så odlarna säljer till vilket pris som helst. Så det gäller för alla att ha is i hatten nu, säger Rosenback.
Han rapporterar om en ljusning på maskinmarknaden. Efter flera år av utmaningar med höga räntor och kostnader för kunderna ser det nu försäljningsmässigt bättre.
– Försäljningen har varit rätt bra nu i sommar och början av hösten. Det verkar som potatisodlarna tänker positivt just nu och årets skörd är också bra, säger han.