Utifrån Naturresursinstitutets uppskattning håller vildsvinsstammen i Finland på att minska. I januari 2020 fanns det enligt beräkningarna cirka 1.400 vildsvin i Finland. Naturresursinstitutet inleder i år GPS-märkning av vildsvin i Sydöstra Finland. Avsikten är att kartlägga vildsvinens utbredning i vårt land.
I Finland fanns i början av januari 2020 uppskattningsvis i medeltal 1.400 vildsvin (median 1.375). Konfidensintervall 90 procent för medelvärdet ger en population på 1.100-1.775 individer. Detta är en minskning med nästan 30 procent jämfört med den beräknade populationen året innan, som var 1.500-2.650 djur (median 1.950).
Vildsvinsstammen i Finland antas ha varit störst i början av 2018, då det enligt beräkningarna fanns över 3.000 individer. Orsaker till minskningen är jakt och eventuellt att färre vildsvin har vandrat in österifrån över riksgränsen.
– Beståndsberäkningarna är behäftade med osäkerhetsfaktorer, och därför ger resultatet snarare en bild av storleksklassen än ett exakt antal individer, påpekar forskare Tuomas Kukko som är en av de personer på Naturresursinstitutet som varit med om att ta fram beräkningsmetoden.
Naturresursinstitutet har sedan 2017 tagit fram en statistikbaserad metod för beräkning av vildsvinsstammen. Exaktheten i beräkningarna blir bättre i takt med att tidsserien blir längre och dataunderlaget fylls på.
Metoden bygger på flera olika datakällor, av vilka de viktigaste är jägarnas uppskattningar av antalet vildsvin i sina respektive områden samt uppgifter om jaktbytet.
Jägarnas uppskattningar efter avslutad älgjakt 2019 antyder att de mest vildsvinstäta områdena fortfarande är belägna i östra Nyland och Sydöstra Finland, även om den uppskattade populationen vid den östra riksgränsen inte är lika tät som under tidigare år.
Utifrån jaktbytet har vildsvinspopulationen ökat i Norra Karelen och minskat i Norra Savolax och Norra Tavastland.
GPS-märkning ger exaktare information
Naturresursinstitutet inleder i år ett projekt för GPS-märkning av vildsvin. Projektet finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet.
– De individer som ska märkas med GPS-halsband fångas huvudsakligen med vildsvinsfällor av trä. Med hjälp av satellitspårning ser vi vart vildsvinen förflyttar sig och hurdana livsmiljöer de väljer. Forskningen omfattar hela Finland, men GPS-märkningen fokuseras till sydöstra Finland som är kärnområde för vildsvinens utbredning, säger specialforskare Mervi Kunnasranta från Naturresursinstitutet.
– Vi behöver forskningsdata speciellt för exaktare beståndsberäkningar samt för uppföljning av vildsvinsskador och populationskontroll, poängterar Kunnasranta.
Att vildsvinen sprider sig och stammen ökar är synnerligen problematiskt med tanke på risken för skador och sjukdomar. Genom populationskontroll vill man förhindra spridning av afrikansk svinpest (ASF). ASF är en dödlig virussjukdom som drabbar både vildsvin och tamgrisar, och den kan spridas med vildsvin.
– ASF har tillsvidare inte påträffats i Finland, men risken att sjukdomen sprids till oss är fortfarande stor. Genomtänkt kontroll av vildsvinspopulationen och systematisk beståndsberäkning är mycket viktiga för beredskapen mot afrikansk svinpest, säger överinspektör Hanna Lounela från Livsmedelsverket.
Vildsvinspopulationens storlek kan regleras genom jakt, samtidigt som man övervakar sjukdomsläget. Livsmedelsverket önskar att jägarna skickar in prover från de skjutna djuren för virusanalys. Det är också väldigt viktigt att rapportera självdöda djur. Dessutom önskar Naturresursinstitutet att livmoder från vildsvinssuggor skickas in för utredning av reproduktionstalet.
Livsmedelsverket betalar en ersättning för de inskickade proverna.
Man bör inte utfodra vildsvin för att upprätthålla eller öka populationen. Överlag gäller det vid all viltutfodring att inte använda importerat foder från områden där afrikansk svinpest förekommer.