Efter den regniga hösten har många åkrar översvämmats i Österbotten. Nu påminner Proagria Lantbrukssällskapet Österbotten vikten av att se över utfallen och ha dem rensade. Vi står till tjänst som oberoende part, säger dräneringsplanerare Mikael Blomqvist.
I Finland finns över 20.000 dikessammanslutningar och otaliga mängder vattenleder. En del sköts exemplariskt, medan det också finns utfall som inte har rensats på tiotals år. Att underhållet är eftersatt blir tydligt i synnerhet vid regniga perioder.
– Efter flera torrare år tror jag många dikessammanslutningar har glömt bort att sköta underhållet. Men den här hösten aktualiserades vikten av att ha utfallen i skick igen eftersom det regnat mycket. Fungerar inte avrinningen så ökar risken för översvämningar och det har skett på många håll i Österbotten under hösten, säger Mikael Blomqvist, dräneringsplanerare vid Proagria Lantbrukssällskapet Österbotten.
Blomqvist och hans kolleger vid ÖSL kan stå till tjänst med allt från att upprätta ett dikningsbolag, göra kostnadsfördelningar, mäta utfall och ordna möten för medlemmarna i en sammanslutning. I många fall är det fråga om tiotals kilometer diken som bör iståndsättas och omfattar nyttoareal på hundratals hektar och markägare.
– I en del fall saknas till och med register över dikesbolaget och uppgifterna kan ha gått förlorade. I sådana fall kan vi upprätta ett nytt dikningsbolag. Vi hjälper till med allt som ett dikesbolag står inför när det är dags att rensa fårorna, förklarar Blomqvist.
Skyldighet att underhålla
Han understryker också att dikessammanslutningarna har en skyldighet att sköta underhållet.
– Enligt vattenlagen är dikningssammanslutningarna underhållningsskyldiga – det är viktigt att komma ihåg. Att sköta underhållet regelbundet underlättar för alla delägare, konstaterar han.
ÖSL bjöd förra veckan på ett lyckat fall där delägarna i dikningsbolaget har skött rensningen. Ett sådant är Fallbäckens dikessammanslutning i Malax. Sammanslutningen har över 200 medlemmar som ansvarar för 25 kilometer diken och ett nyttoområde på 760 hektar.
– Vi rensade fåran senast 2018 och det är en hel del jobb att genomföra ett dylikt projekt, men det är bättre för alla att ha allt i skick, säger Henry Nyman, syssloman för Fallbäckens dikessammanslutning.
Markägaren Johan Snickars, tillika medlem i dikesbolaget, är nöjd.
– Som markägare och jordbrukare känns det bra att utfallen är i skick. Det är inte roligt att åkrar översvämmas och vi hade troligen råkat ut för det om vi inte åtgärdat tidigare. Nu blev det inga översvämningar här i höst, säger han.
Men på senare år har också ett annat problem blivit mera utbrett – gräsväxt. Trots rensningen för två år sedan har mycket gräs vuxit längs dikeskanterna.
– Det här är ett växande problem som håller på att eskalera. Det är omöjligt att rensa hela tiden så vi måste hitta en lösning på det här med den kraftiga gräsväxten. I Europa lär gräs också vara ett problem och där används specialskopor som man kan klippa gräset med. Kanske det vore något att studera närmare, säger han.
Blomqvist framhåller också att täckdiken inte fungerar om vattnet står för högt i dikena. Om fårorna inte uppfyller dikningsplanen har man som markägare också rätt att kräva att dikningssammanslutningen vidtar åtgärder.
Rättvisa andelar
Dräneringsplanerarna vid ÖSL säkerställer att varje andel räknas ut på ett rättvist sätt.
– Andelarna (nyttoarealen), uträknas bland annat utgående från användningsarealen och torrläggningsgrad. Det finns olika graderingar och vi räknar ut en procent per andel, förklarar Simon Nässlin och Marcus Gjäls, som också är dräneringsplanerare vid ÖSL.
Genom att uppdatera ägoförhållanden och samt allt annat kring en dikessammanslutning underlättas också framtidens kommande åtgärder.
– I dag uppdateras allt elektroniskt så nästa gång det ska rensas finns allt digitalt. Det underlättar väsentligt för framtida åtgärder, säger Blomqvist.