Viktigt att SLC-medlemmarna
engagerar sig i revidering
av naturvårdslagstiftning

Revideringen av naturvårdslagstiftningen har nu inletts. I det inledande skedet ordnas ett samråd där allmänheten har möjlighet att framföra synpunkter. Utöver revideringen av naturvårdslagen och naturvårdsförordningen kommer en ny lag att beredas om ersättning av skador orsakade av arter som fridlysts med stöd av naturvårdslagen. Dessutom ska förfarandet för ekologisk kompensation utvecklas.

SLC:s ordförande Mats Nylund uppmanar SLC:arna att engagera sig i beredningen.

– Den nya lagen om ersättning av fridlysta djurs skador kan till exempel bli mycket avgörande för villkoren att idka vår näring i framtiden, säger Mats Nylund till LF. Den kommande lagstiftningen vill bland annat rikta uppmärksamheten på förebyggande åtgärder. Det låter som sådant mycket bra, men samtidigt så finns det ett tryck på att de markägare, i praktiken jordbrukare, som inte själva har vidtagit förebyggande åtgärder, inte heller ska få skadeersättning. Det här är en omöjlig ekvation, det finns massor av exempel på att markägarna helt enkelt inte kan vara förberedda på skador som fridlysta djur ställer till med. Dessutom finns det en risk att ansvaret skulle skjutas över på den enskilda markägaren, fastän det är samhället som beslutat om fridlysningarna, säger Mats Nylund.

Samtidigt är det enligt SLC-ordföranden viktigt att måna om naturens mångfald.

– Så är det naturligtvis, och i synnerhet jordbrukarna är införstådda med hur stor betydelse mångfalden de facto har för vår näring fortsätter han. Till exempel är naturens mångfald av helt avgörande betydelse för en lyckad pollinering.

Miljöministeriet öppnade nyligen en enkät för att kartlägga allmänhetens synpunkter på revideringen av naturvårdslagstiftningen. Enkäten har publicerats på sex språk: finska, svenska, engelska, nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Nu under februari ordnar miljöministeriet dessutom små samråd i sociala medier samt diskussions- och samrådsmöten för centrala intressegrupper.

Resultaten av enkäten och samråden kommer att utgöra underlag för revideringen av naturvårdslagstiftningen.

– Fyll i enkäten och delta i samråden på de sociala medierna, uppmanar Mats Nylund.

Enkäten finns här på svenska.

Naturvårdslagen nu över 20 år gammal

Naturvårdslagen stiftades för över 20 år sedan och behöver ses över för att den bättre ska kunna trygga arter, naturtyper och alla övriga resurser som naturen tillhandahåller.

Enligt den utvärdering som Finlands miljöcentral genomförde 2010 behöver lagen förtydligas. Utvärderingen kommer att uppdateras före utgången av april i år med tanke på reformen.

Reformens centrala mål är att främja bevarandet av biologisk mångfald med hjälp av mer välfungerande lagstiftning, att öka förståelsen för naturvård och att effektivisera de administrativa förfarandena.

Ett ytterligare mål är att förtydliga naturvårdslagens roll som en del av miljölagstiftningen i stort och att granska lagens betydelse när det gäller att begränsa klimatförändringen och främja en anpassning till den.

Regeringens proposition med förslag till reviderad naturvårdslag ska enligt planerna lämnas till riksdagen i slutet av 2021.

Som en del av reformen bereds ett lagförslag om ersättning och förebyggande av skador orsakade av fridlysta arter. Framför allt de skador som fåglar orsakat har ökat under 2010-talet. Syftet med den nya lagen är att utveckla förutsättningarna för att förebygga skador och att förtydliga förfarandena vid beviljande, utbetalning och övervakning av ersättning.

En proposition med förslag till lag om ersättning av skador som fridlysta arter ställt till med, ska enligt planerna färdigställas i slutet av det här året.

Ett sätt att kompensera naturskador?

I samband med revideringen kommer också möjligheterna för ekologisk kompensation att utvecklas och prövas särskilt ur lagstiftningsperspektiv. Begreppet går alltså ut på att den skada som mänsklig aktivitet har orsakat den biologiska mångfalden på ett håll kompenseras genom att man ökar den biologiska mångfalden på annat håll.

Kompensation betraktas som den sista utvägen, det vill säga den bör tillämpas bara när det inte finns andra möjliga sätt att undvika skador. Under projektets gång fastställs det närmare i vilka fall, och med vilka förfaranden, den ekologiska kompensationen kan tillämpas.

Miljöministeriet har tillsatt en brett sammansatt styrgrupp som består av representanter för intressegrupper och myndigheter. Där representerar SLC:s jurist Mikaela Strömberg-Schalin förbundet. Styrgruppen kommer att följa upp hur reformen framskrider. Ordförande för styrgruppen är kanslichef Hannele Pokka.

I likhet med Mats Nylund framhåller Mikaela Strömberg-Schalin att SLC:s medlemmar bör delta i beredningen genom att vara med i debatter och enkäter.

– Det är det effektivaste sättet för oss att visa hur jordbrukarnas situation och förutsättningar måste beaktas under beredningen och i den slutliga lagtexten, säger hon.

Det har också utsetts projektgrupper som inleder sitt arbete under januari–februari, och deras mandatperiod löper ut den 30 september 2021.

Grupperna kommer att använda resultaten från webbenkäten och samråden i sitt arbete.