Hittills har odlingssäsongen 2022 varit bra. Men mindre utmaningar finns i fälten, säger Greppa Vattnet i Österbotten-projektledaren Jenny Sundkvist.
De producenter som idkar vallodling och andra typer av odling bör gå in för att ha i vattenhushållningen i skick. Detta är relevant framöver inte minst på grund av de klimatförändringar som hela tiden är aktuella.
Skevheter i vattenbalansen resulterar i olägenheter och sämre skörderesultat i fälten. Detta är något som framför allt vallen och frilandsgrönsaker riskerar att drabbas av i dessa tider med oviss klimatutveckling och större frekvens av extremväder.
– Enligt Finlands klimatpanels utlåtande från 2021 kommer risken för både långvariga torrperioder och översvämningar på grund av ovanligt stora nederbördsmängder att fortsätta att öka framöver, säger Greppa Vattnet-projektledaren Jenny Sundkvist på ProAgria Lantbrukssällskapet.
Jenny Sundkvist och andra involverade aktörer har bekantat sig med bevattning av vall i samband med ett studiebesök på Åland i slutet av fjolåret.
– Efter den långa och svåra sommartorkan sommaren 2018 började åländska producenter fundera på att vidta åtgärder på Åland, säger hon.
Naturliga vattendrag eller dammprojekt några alternativ
Bevattningsprojekt är nödvändiga inte enbart för att förbättra skörderesultat. Det är också i ett led i den förebyggande kampen mot torrperioders skadeverkningar i strävan mot en mera stabil och förutsägbar produktion.
Vatten till vall- eller andra odlingsåkrar kan till exempel erhållas från naturliga vattendrag som sjöar, träsk, diken eller andra befintliga vattenkällor. Inför ett sådant projekt bör man kolla med kommunala miljömyndigheter hur stora vattenmängder som får tas.
– På Åland besökte vi gårdar som hade grävt bevattningsdammar. Vid bevattning av vallen kan man minska på den odlade vallarealen och istället odla mera lönsamma grödor där.
– Exempel på en grundläggande förutsättning i det här sammanhanget är att den berörda åkerns dränerings- och torrläggningssystem är i tillräckligt gott skick, betonar Sundkvist.
– Vid underbevattning kan man leda det hämtade vattnet till befintliga dräneringsrör, tillägger hon.
I fråga om dammgrävningar understryks det också att det är viktigt att se till att vatten inte läcker ut från dammbottnen. Lera och plast är några tätningsmaterial som kan rekommenderas.
Man bör samtidigt räkna ut hur mycket dammvatten som behövs för bevattningen. Det är bättre att överdimensionera istället för att underdimensionera grävarbetena, framhålls det.
– Vad gäller finansieringen av de åländska bevattningsprojekten har investeringsstöd som täcker 35–50 procent av utgifterna beviljats, säger Jenny Sundkvist.
Sundkvist framhåller också att skördeökningar på 13–23 procent har kunnat noteras i samband med satsningarna på Åland.
Är bevattningsprojekt på gång även i Österbotten?
– Några producenter har hört av sig till oss och visat intresse för alternativet. Några konkreta projekt har inte genomförts än. Men planering av några tilltänkta bevattningsarbeten pågår i dräneringstekniker Simon Nässlins regi för närvarande.
– Underbevattning har på varit på tapeten i Österbotten på sistone. Inte minst tack vare försöket med solcellspumpar på Söderfjärden under fjolåret.
– Investeringsstöd för österbottniska bevattningsprojekt är inte tillgängliga som bäst. Huruvida dessa stöd blir möjliga att erhålla under den kommande programperioden som inleds 2023 är ett frågetecken tillsvidare, säger Sundkvist.
Greppa Vattnet i Österbotten-satsningen, vars syfte är att främja olika konstruktiva och hållbara lösningar inom vattenhushållning, tar slut i höst. Jenny Sundqvist säger att man allmänt taget är nöjd med de mål som har uppnåtts under projektets gång.
Hur kommenterar du det aktuella läget i odlingsfälten?
– Inför den första vallskörden kan vi vara helt nöjda. Någon riktigt långvarig torka eller annat extremväder har vi inte råkat ut för än. Men det finns en del lokala skillnader. Det har också rapporterats om gulnade broddar i en del fält, säger Sundkvist.
Eftersom det innevarande året beskrivs som något av ett ödesår för många jordbrukare skulle det givetvis vara av stor betydelse om årets skördar hålls på en god nivå.
– Jag räknar dock med att det blir en del bortfall inom kåren efter att den nya programperioden har kört igång. Så var det också efter den förra periodväxlingen. Många äldre jordbrukare valde då att sluta. Men samtidigt som aktörerna blir färre minskar den totala odlingsarealen vanligen inte, säger Jenny Sundkvist.