(FÖRSTA MENINGEN RÄTTAD, FÖRHANDSRÖSTNINGEN PÅGÅR TILL OCH MED TISDAG, MEN PÅ NÅGRA STÄLLEN AVSLUTAS DEN TIDIGARE)
Förhandsröstningen i EU-valet pågår ännu till och med tisdag (på några röstningsställen avslutas förhandsröstningen tidigare) och söndag 26 maj är det egentlig valdag. Det finns en hel del som tyder på att det EU-val vi står inför är viktigare än på länge ur jordbrukets och landsbygdens synvinkel.
Det nuvarande parlamentet har motsatt sig EU-kommissionens föreslagna nedskärningar av stöden i den kommande programperioden för den gemensamma jordbrukspolitiken CAP. Det gäller både de direkta stöden från EU och de stöd som kommer via landsbygdsutvecklingsprogrammet. De senare är av yttersta vikt för Finland, det är via landsbygdsutvecklingsprogrammet, den andra pelaren, som vi bland annat får LFA-ersättning, miljöersättning, ersättning för djurvälfärd och ersättning för ekoproduktion med mera.
Kommissionen har föreslagit nedskärningar av både de direkta stöden och av stöden i landsbygdsprogrammet som medlemsländerna är med om att finansiera. Enligt EU-kommissionens förslag till långtidsbudget skulle de direkta stöden, första pelaren, beskäras med 12 miljoner euro per år och stöden i landsbygdsprogrammet med hela 60 miljoner per år.
Det är en helt oacceptabel väg att gå, Brexit eller ej.
Medlemsländerna har dessutom kommit med signaler om att stöden inte får minskas, men de flesta av dem utesluter nationell medfinansiering av första pelaren eller högre medlemsavgifter till unionen. Att medlemsländerna skulle gå med i finansieringen av första pelaren, vilket kommissionen tidigare varit inne på är inte heller någon solidarisk lösning, det skulle innebära ett mycket sämre utgångsläge för bönderna i de länder, där politikerna inte är beredda att satsa på sitt jordbruk.
Ett annat förslag från kommissionen som skulle drabba i synnerhet Finlands husdjursgårdar hårt är förslaget om reducering av stöd som överstiger 60.000 euro och en övre stödgräns vid 100.000 euro.
Många ledamöter i det nuvarande EU-parlamentet har insett detta. Det skulle emellertid vara viktigt att parlamentet också i fortsättningen håller en linje, som stöder det europeiska jordbruket och principen att jordbruk ska kunna idkas överallt i unionen.
Nu ser populistiska krafter ut att vinna inpass i unionen och öka sitt understöd. Många av dem är inte ute efter att bygga upp ett gemensamt Europa för människorna som bor här utan vill urholka gemenskapen och unionens handlingskraft. Tyvärr tyder mycket på att de här politiska krafterna får draghjälp från länder utanför EU.
Det här kommer i så fall ganska säkert att drabba också den gemensamma jordbrukspolitiken och dess finansiering.
– Följande politiska period 2019-2024 kommer troligtvis att prägla den europeiska jordbruksmodellen under flera generationer, påpekar således den europeiska bondeorganisationen Copa-Cogeca i sin uppmaning att rösta i EU-valet den 26 maj. Organisationen efterlyser bland annat en stabil jordbruksbudget på minst samma nivå som tidigare.
Vi kan räkna med ett ganska lågt valdeltagande i många länder. I och med detta har landsbygden i alla fall en stor chans att sätta sin prägel på parlamentet och därmed förbättra landsbygdsnäringarnas inflytande på hela unionen. Detta i synnerhet som arbetet i parlamentet inte är delat i regeringspartier och opposition så som i de nationella folkkamrarna, utan man har en i viss mån likvärd chans att påverka.
Av den och många andra orsaker är det viktigt att Svenskfinland, landsbygden och SLC:s medlemmar röstar i EU-valet. Bland kandidaterna finns åtminstone fyra SLC-medlemmar som alternativ samt andra vettiga kandidater att rösta på.