Kimitoöns foodhub har en lyckad säsong bakom sig. Eldsjälarna Stella Törnroth och Jonas Bergström, som inom ramen för projektet ”Närmat i samarbete” i somras startade den första digitala närmatsbutiken i Egentliga Finland, är övertygade om att det här sättet att handla närmat är framtiden. Konsumenterna plockar upp färska kvalitetsprodukter på ett enkelt sätt och slipper åka runt till en massa producenter.
Stella Törnroth och Jonas Bergström jobbar sedan ett par år tillbaka med två olika projekt med syftet att främja närmat på Kimitoön. Paret, som har ett personligt intresse för rena råvaror, flyttade till orten för tre år sedan och kallar sig själva hobbyträdgårdsodlare.
– Vi kom hit som inflyttare och såg kanske på allt med nya ögon. Här finns fantastiska producenter och råvaror som man inte längre får tag på var som helst. Ändå möttes vi med en viss skepticism till en början; den finska mentaliteten är ju att man inte för fram sig själv. Men nu tycker vi faktiskt att producenterna har börjat inse värdet av sina produkter och att de har blivit litet stoltare och rakare i ryggen. Det är faktiskt en Ferrari de kör runt med, för att ta en liknelse från bilvärlden, säger Bergström.
Deltidsboende stod för merparten av omsättningen
Via kontakten till Olli Repo på foodhuben Nylands mat föddes beslutet att testa det digitala foodhub-konceptet också på Kimitoön. Resultatet blev fem utdelningar på torget i Kimito under sommaren.
– Vi fick med oss 13 lokala producenter och kunde erbjuda ett brett produktutbud; som mest räknade vi till 100 olika produkter per utdelningstillfälle. Vi tyckte det hela var väldigt lyckat och utbudet var verkligt fint för att vara på en såpass liten ort, säger Jonas Bergström.
Kimitoön har cirka 6.500 invånare och sommartid tillkommer lika många deltidsboende.
– Vårt syfte var att nå deltidsboende konsumenter, eftersom vi tänkte att de uppskattar lokalproducerat ännu mer än fast bosatta, som kanske delvis är litet ”hemmablinda” och som också bättre känner till vart de skall åka för att få tag på en viss produkt.
Det visade sig att teorin var rätt – 60 procent av de som handlade via foodhuben var deltidsboende och 40 procent var fast bosatta.
– Medelinköpet var också betydligt högre för deltidsboende, som därmed stod för merparten av omsättningen – hela 80 procent, berättar Bergström.
Det att så många kunder var återkommande, visar också att de var nöjda med produkterna.
– Vi vet ju att producenterna lägger ner sin själ i att få fram de bästa produkterna. Och det märks när man äter dem. Det är nästan omöjligt att få lika färska och fina råvaror i en vanlig matbutik, säger Bergström.
Bättre försäljningsplats efterlyses
Förväntningarna på den digitala närmatsbutiken var inte stora till en början, utan siktet var mest inställt på att testa själva försäljningsplattformen.
– Nylands mat kodade en egen domän för oss på sin försäljningsplattform, så att konsumenterna på webbplatsen kunde välja Kimitoön och lägga in sin produktbeställning där. Vi är extremt nöjda med allt det tekniska, som har fungerat helt superbt.
Just nu finns det dock en del oklarheter gällande nästa säsong.
– Ett problem vi hade var platsen på torget i Kimito centrum. Tyvärr är torget extremt dålig placerat, jag skulle nästan kalla det ett katastrofställe. Folk som bor här vet knappt att det finns ett torg i Kimito, säger Bergström.
Han hoppas därför att utdelningsplatsen i framtiden skulle ligga mer centralt och närmare folkströmmen. Därtill försöker man hitta en lösning med kodlås på dörren så att det blir möjligt att hålla öppet dygnet runt torsdag-fredag. I somras sköttes utlämningarna manuellt, vilket begränsade öppethållningstiderna.
– I somras nådde vi närmatsentusiasterna, men de skulle hitta oss var som helst. För att nå den stora massan behöver man vara på en plats där det passerar många människor. På det sättet väcks nyfikenheten och folk blir mer angelägna att prova. Därför hade vi stora förhoppningar om att flytta foodhuben och torgverksamheten cirka 100 meter, på andra sidan om en stor byggnad, med bättre synlighet. Tyvärr fick vi ett negativt beslut på det, men vi ger inte upp utan skall nog hitta en fungerande lösning, försäkrar Bergström.
Alla trender stöder närmatstänkandet
Det som tilltalar Bergström speciellt mycket med den digitala närmatsplattformen är transparensen.
– Närmaten skall vara ärlig och vi skall inte konkurrera med pris utan med kvalitet. Jag gillar att man då man gör sin beställning tydligt ser hur stor andel som går till producenten, till staten i form av skatter och till foodhuben för att sköta betalningsströmmarna. Det här skulle gärna de stora mataffärerna få ta efter om de bara vågade.
Överhuvudtaget tror Bergström att närmatstrenden kommer att slå igenom stort i framtiden.
– Men det handlar om en tanke- och beteendeförändring; om att börja planera för sin egen konsumtion av livsmedel. På det sättet kan man bidra till noll matsvinn, men det kräver mycket av konsumenten. Man är ju bra på att planera för sin semester, men när det kommer till maten är man van vid att de stora marketarna har ett enormt utbud och är öppna 24/7.
De konsumenter som idag använder digitala närmatsplattformar som foodhuben kallar Bergström för närmatsentusiaster, eller så kallade ”early adapters”.
– De tänker framåt och prioriterar närmaten, men alla konsumenter är inte där än, vilket är en utmaning. Men jag är övertygad om att allt fler i framtiden kommer att göra medvetna val i den här riktningen och att det bara är en tidsfråga när närmatstrenden exploderar. Man måste komma ihåg att foodhuben är en pionjär och extremt tidig i processen.
Bergström sticker inte heller under stol med att foodhuben för närvarande snurrar med projektmedel.
– Men det gäller att hålla i projekten nu, för när det smäller så smäller det. Omställningen kommer att gå fort då den väl kommer igång. Det kan vara en plötslig händelse som blir den utlösande faktorn; kanske en matfuskskandal eller något liknande.