En multifunktionell våtmark som skulle vara en ypperlig lekplats för fisk, minska näringsläckaget i havet och samtidigt fungera som bevattningsdamm för jordbruket och dessutom kan få 80 procent av kostnaderna som bidrag. Det låter nästan för bra för att vara sant, men det är precis vad ett 20-tal intresserade förra veckan diskuterade i Gottbys branddepå i Jomala på Åland.
Bakom förslaget står bland annat landskapsregeringens Projekt fiskevård och EU-projektet Coast4us, som är ett samarbete med många partners runt hela Östersjön. Kustprojektets syfte är att genom lokal samverkan genomföra en smart och långsiktigt hållbar planering för att minska näringsutsläpp och befrämja biologisk mångfald.
– Här handlar det verkligen om ett samarbete. Det är inte vi på landskapets miljö- eller fiskeribyråer som ska bestämma utan det ska ni som deltagare och markägare göra, påpekade vattenbiolog Mikael Wennström från miljöbyrån.
Han är bosatt i Sund, men som privatperson också inkopplad på ett våtmarksprojekt på skärgårdsön Seglinge.
Många kustgäddor födda i sötvatten
Projektkoordinator för den åländska delen av Coast4us är Johanna Hagström, som berättar att projektet bland annat kan arbeta med att förbättra småbåtshamnar, men också kan hjälpa till med finansiering av exempelvis vandringsleder, fågeltorn och annat som kan stimulera människor att röra sig i naturen.
Linda Sundström leder fiskeribyråns Projekt fiskevård, som vill skapa våtmarker som ger gäddor och annan rovfisk bättre möjligheter att fortplanta sig.
– Av de kustlevande gäddorna i Sverige är 45 procent födda i sötvatten och och de vandrar tillbaka dit för att leka, berättar hon.
Multifunktionella våtmarker som minskar näringsläckaget och skapar bättre reproduktionsmöjligheter för fisk har därför byggts på flera ställen i Sverige. Också nära städer trots att det bland lokalbefolkningen funnits skepsis om att myggorna blir fler och att antalet drunkningsolyckor kommer att öka.
– Men alla sådana farhågor har visat sig obefogade.
Låglänta områden nära intill havet
Gottby skulle vara speciellt lämplig som plats för en våtmark och fisk-BB eftersom markerna nära Gottbysund är låglänta och delvis till och med ligger under havsnivån.
I Gottby finns också flera turistföretagare så bättre förutsättningar för fiskens reproduktion skulle vara till nytta både för turisternas sportfiske och lokalbefolkningens fritids- och husbehovsfiske.
Dessutom har Gottby många driftiga jordbrukare med potatis, lök och andra specialgrödor som specialitet. Därför finns ett stort behov av bevattning inom jordbruket vilket inte minst den senaste rekordtorra sommaren visade.
Redan för drygt tio år sedan var ett våtmarksprojekt aktuellt i Gottby.
– Men då förföll planerna, konstaterar Tor-Erik Johansson, som kom till mötet trots att han numera är pensionär sedan sonen Tord Johansson tagit över hemgårdens jordbruk.
Och i somras lyckades flera av bönderna i Gottby lösa sina bevattningsproblem genom att dra en ledning från asfalt- och krossgrusföretaget Ab Rafaels stora bergtäkt endast några kilometer ifrån byn. Den lösningen hjälpte dock inte jordbrukare som har sina odlingar längre söderut i byn.
– Man måste försöka se på saken från alla sidor. Blir mina marker intill våtmarken värdelösa om den anläggs? Men projektet kan ju också bli till nytta, kommenterar Jim Mattsson som specialiserat sig på odling av matpotatis.
Kan få bidrag också för projektplanering
I det aktuella låglänta markområdet finns också två skiften som ägs av landskapet respektive Jomala kommun. Naturligt nog bestämdes att höra sig för om dessa markområden kan inkluderas i våtmarksprojektet.
– Anders Karlsson tyckte att landskapet först borde göra en allmän planering så att Gottbyborna får en bättre uppfattning om vad de har att ta ställning till.
– Det handlar om små pengar för landskapet. Sen är det markägarna och samfälligheten som bestämmer om planerna ska förverkligas eller inte, sa Anders Karlsson.
Linda Sundström och Mikael Wennström påpekade att man via Leader Åland kan få 80 procent som bidrag även för projekterings- och lönekostnader även i det fall att projektet sedan inte slutförs. Resterande 20 procent kan ”betalas” med eget talkoarbete.
– Allt är möjligt, konstaterade både Linda och flera av mötesdeltagarna.