Vaarbruk6
Så här har det sett ut i Österbotten den senaste veckan. Det fina vädret har fått fart på vårbruket.
Jordbruk SLC

Vårbruket kom igång
på allvar i Österbotten

Soligt och varmare väder. Först den här veckan har vårbruket kommit igång på allvar i Österbotten. Men en som var tidigt ute är Stefan Kastus i Vörå. Redan i början av veckan hade han sått all spannmål.

– Jag kom igång mycket tidigt i år och kring 23 april inledde vi vårbruket, vilket är mycket tidigt. Men jag är tvungen att utgå från den rådande situationen eftersom vi har mycket styva lerjordar som torkar snabbt. Man måste slå till när jorden är i ställning, säger Stefan Kastus, slaktsvin- och dikoproducent i Vörå.

Vädret var mycket varmt i Österbotten i slutet av april, men därefter blev det kallare. Trots det ångrar inte Kastus beslutet att inleda vårbruket.

– Folk brukar säga att jag är aningen nervös, men det är alltid en risk att odla. Sedan jag började odla 1993 har jag alltid varit snabbt ute, men jag har heller aldrig lämnat kvar skörd på åkern. Med tanke på mina jordar måste man vara ute vid rätt tidpunkt, förklarar han.

Och fortsätter:

– Trots att det kom en kallare period med snö och varit frostnätter så har brodden tagit fart. Trots att brodden tidigare år varit kritvit i frost så har det tagit sig. Man brukar säga att den finländska brodden ska härdas och det är något jag tror på.

Jämför inte med tidigare

Han anser inte heller att man kan jämföra dagens jordbruk med det gamla.

– Jag tänker inte särskilt mycket på datum och sånt och jämför eftersom dagens sorter är mera hållbara än tidigare. Vi har också tåligare jordar jämfört med förr. Sen finns det alltid risk för skorpbildning i ett senare skede om det blir varmt följt av åskregn. Man kan inte värja sig mot vädret och det finns inte heller något normalt enligt mig, konstaterar han.

Trots det kan man inte som jordbrukare ha önskemål på vädret.

– Vi kom igång onödigt tidigt och det första regnet hade gärna fått komma innan det blev varmt – inte efter. Men samtidigt har vi nästan inga packningsskador alls och det höll mycket bra att köra sväm och fast gödsel, säger Kastus.

Vad hoppas du på för väder framöver?

– Det skulle gärna få bli varmare, det vill säga inga frostnätter och kring femton grader på dagen. Några större regnmängder vill vi inte ha, däremot sakta regn är välkomna i något skede.

Tidigare sådde Kastus flera olika sorter som raps, havre och vete. Men med tanke på köttproduktionen på gården sår han numera nästan enbart sexradigt korn.

– Jag har också stort behov av halm och vill vara tidigt ute och hellre ta halmen i augusti än i september.

I tisdags började han förbereda det sista momentet för vårbruket. Förutom köttproducent odlar han också vitkål.

– Jag räknar med att vi börjar sätta vitkålen på onsdag och det arbetet pågår till fredag. Då ska vårbruket vara klart för vår del, sa Kastus i tisdags.

Vaarbruk2
En som redan hunnit bli klar med sådden är Stefan Kastus i Vörå. Det enda som återstod för honom i tisdags var att sätta vitkålen.

30 procent sått i tisdags

I tisdags var det få jordbrukare i Österbotten som hade hunnit lika långt som Kastus. Fredrik Grannas, ombudsman för ÖSP, gjorde samma dag en förfrågan på ÖSP:s Facebooksida om situationen.

– På eftermiddagen (tisdag) hade vi fått 42 inlägg och utifrån det verkar lite på 30 procent vara sått i Österbotten. Men det utlovas varmare väder och soligt så situationen är en helt annan i slutet av veckan, säger Grannas.

Jämfört med Åboland ligger Österbotten långt efter, men han beskriver ändå tidtabellen som normal för det senare landskapets del.

– I Åboland kom vårbruket igång två veckor innan det gjorde här, men trots det är vi inte försenade på något sätt jämfört med normalt, konstaterar han.

Vad sås i Österbotten i år? Enligt Grannas verkar det som att det kommer att sås mer havre, i synnerhet i Sydösterbotten.

– En orsak är att havre går bra att exportera och i höstas var priserna på en hög nivå. Efter diskussioner med utsädesodlare verkar det finnas ett sug efter havre. Utsädet verkar räcka till trots att det ifjol blev en mindre skörd.