I egenskap av EU:s ordförandeland fick Finland ta emot en grupp europeiska lantbruksjournalister förra veckan. Resan ledde till några av SLC:s gårdar i västra Nyland, från åkrar och kulturlandskap ända ut i skogarna.
Finland är ett unikt jord- och skogsbruksland ur många synvinklar. Jan de la Chapelle, godsägare på Lindö gård i Tenala, fick förklara några av de säregna aspekterna för 15 europeiska lantbruksjournalister som besökte Finland föra veckan.
Bakom resan stod journalistnätverket Ag-Press som upprätthålls av EU-kommissionen.
De la Chapelle började med att presentera Finlands historia, geografi och klimat.
– För att förstå varför vi producerar det vi gör måste man känna till bakgrunden, förklarade han.
– Här i området har vi till exempel mycket steniga åkrar efter istiden och relativt lite regn eftersom vi har ett skärgårdsklimat. Våra åkrar lämpar sig bäst för vallproduktion, vilket går väl ihop med mjölkproduktionen.
Mörkret intresserade
Gården har idag 180 mjölkkor, vallproduktion och skog. De europeiska journalisterna var intresserade av vilka grödor man kan odla i under den korta finländska växtsäsongen och hur korna klarar vintern. Importerar finländska bönder majs från USA? Påverkar mörkret korna?
– Nej, mörkret påverkar bara oss människor, konstaterade de la Chapelle och fick publiken att skratta. Korna har ljuset tänt dygnet runt. De gillar det.
Liviu Gordea från rumänska Ferma magazine ville veta hur det ryska importstoppet påverkat mjölkproducenterna i Finland.
– Kompensationen var liten, både från Finland och från EU, men situationen är fortfarande oförändrad för oss producenter, sade de la Chapelle. Där skulle vi behöva en lösning, och jag hoppas att ni kan hjälpa få till stånd en sådan.
Lorcan Allen från Irish Farmers Journal frågade vad korna äter under vintermånaderna, vilket betydde att Jans son Albert fick leta upp vad myrsyra heter på engelska. Sockerhalten i vallen väckte också frågor, samt mjölkens sammansättning.
– I genomsnitt är det 4,4 procent fett och 3,57 procent protein i vår mjölk, berättade Jan.
– Och alla vill någon gång ha en ko som producerat över 100.000 liter under sin livstid. Det har vår Aurora gjort. Hon är en trevlig ko som ännu står i vår ladugård.
Journalisterna frågade vidare om kooperativet Valio samt vilket produktsortiment de har. De ville också veta gårdens exakta produktionskostnader och stödnivåer.
– Det vill jag inte säga, konstaterade de la Chapelle. Men det är för att jag inte vet det exakta svaret. Siffrorna är däremot offentliga.
Såg skogen på nära håll
Västra Nyland hade valts som mål tack vare ett förslag av Max Schulman, MTK:s spannmålsombud som har sitt jordbruk på Stor-Tötar gård i Lojo. Schulman som lobbat för jord- och skogsbruket i Bryssel sedan 2008 vet att kunskapen om våra nordliga förhållanden på många håll är bristfällig.
– Det börjar från att de inte känner till skillnaden mellan vår boreala skog och de sydeuropeiska lövskogarna som kan växa i hundratals år, sade Schulman. Därför utnyttjar jag varje möjlighet jag får att belysa vår unika situation och visa upp det goda jobb de finländska skogsägarna gör.
Journalisterna togs till de la Chapelles skogar, där Matti Keronen och Matti Hakkarainen från MetsäGroup förklarade hur skogarna sköts i Finland, vilket ägarförhållandet är och på vilka villkor avverkningarna görs. De fick också veta mera om Östersjön, samt varför Finland behöver växttäcke året om.
– Själv tror jag på ett plöjningsfritt jordbruk, sade de la Chapelle som är biolog till utbildningen. Jag förutspår att man globalt allt mera kommer att gå ifrån plöjning, eftersom det förvärrar urlakningen av näringsämnen. Dessutom befriar det koldioxid när växternas rötter rivs sönder och förmultnar, en process som försnabbas ytterligare när klimatet blir varmare.
Innan journalisterna åkte hem för att sammanfatta sina intryck åkte de via Teira gårdspackeri, Lill-Breds gård samt Gårdskulla gård.
