Begreppet social hållbarhet myntades och olika futuristiska visioner och önskemål lades fram på ett berättarkafé i Molpe. Ett världsarvstorn på Bredskär kunde utgöra en framtida turistfälla, konstaterades det unisont.
Berättarkaféet i Molpe under ledning av den infödda landsbygdsprofilen Ann-Sofi Backgren i slutet av september var en tudelad historia. Evenemanget var profilerat som en MI-kurs i Malax-Korsnäs. Samtidigt var det en del av programmet under Österbottens hållbarhetsvecka.
På den första tillställningen den 23 september blickade man tillbaka på Molpes historia. Det andra kaféet som arrangerades den sista september var i sin tur framtidsorienterat och tog sikte på Molpe anno 2040.
– Vi kan drömma fritt ikväll. Vi har inte något facit på hand, sade Ann-Sofi Backgren som i våras gick en berättarkaféutbildning som anordnades av Glöd-Österbottens berättarcentrum, ett projekt som har körts igång tidigare i år i samband med Svensk-Österbottniska samfundets 100-årsjubileum.
Muntligt berättande var blivit på modet på senare tid, speciellt i grannlandskapet Västerbotten. Numera har en berättarfestival etablerats i Skellefteå.
Förutom ekonomisk och ekologisk hållbarhet finns det också social hållbarhet. Berättarkaféet i Molpe tog fasta på det sistnämnda begreppet.
– Social hållbarhet handlar om att man i ett samhälle delar med sig av berättelser. Det kan också vara fråga om olika kunskaper och färdigheter som förmedlas till en yngre generation.
Världsarsvtorn med havsutsikt
Ett drygt 30 meter högt världsarvtorn med hisnande utsikt över havsmiljöerna i Molpe och Bergö skärgård. Det är en intressant framtidsdröm som lyftes fram inledningsvis under kafékvällen.
– Tornet kunde anläggas på det före detta vindmölleområdet på Bredskär – som för övrigt var säte för Finlands första vindkraftpark för 30 år sedan. Där finns redan utmärkta fundament och god infrastruktur. Bygget skulle vara en angelägenhet för både Molpe och Bergö och ett projekt som kunde öka besökarströmmarna till hela området.
Arkitektoniskt skulle man ta modell av fyren på Svettgrund i Korsnäs skärgård, också kallad ”Spiron”.
– Tornet behöver inte heller bli en alltför dyr historia. För finansieringen kunde bland annat EU, lokala aktörer och kommunerna stå. En del arbete kunde också göras med frivilliga krafter, tillägger Ann-Sofi Backgren.
Under det en och en halv timme långa futuristiska berättarkaféet var det inte många tysta sekunder.
Deltagarna hade bland annat önskemål om ett seniorboende i havsmiljö och en återgång till lokal bybutiksservice – kanske partiellt i obemannad form rentav.
Det kommer att handla om både digitala och gröna omställningar i samhället. De senaste månaderna har visat att distans- och hybridarbete kommer att ha stor potential på landsbygden i framtiden.
Digitalisering medför sårbarhet
– Samtidigt bör den hållbara byn kunna gardera sig för sårbarhet. Olika typer av back up-service borde utvecklas på landsbygden. Till exempel bör tillgången till IT-stöd i olika problemsituationer vara tillräckligt god.
– Likaså bör vi bli bättre på att hantera olika avbrott i el- och vattenförsörjningen.
Som motvikt till den accelererande digitaliseringen kommer det definitivt att behövas sociala kaféer eller tillställningar i byarna också framöver, ansågs det.
Det påpekades dessutom att man borde gå in för att rädda havet utanför Molpe och stoppa övergödningen och algblomningen. Detta vore klart en viktigare satsning än det byråkratispäckade naturskyddsområde som är aktuellt för skärgården utanför byn.
Författaren Antti Tuuri framhöll att den lokala vattenkvaliteten har försämrats markant under de 14 år som han har vistats och delvis bott i byn.
Själva havsmiljön är givetvis ett stort dragplåster och trumfkort i en kustby som Molpe.
– Multilokalitet är därtill ett modernt fenomen som bör uppmärksammas i samband med planeringen av framtida lokal service. Det blir allt vanligare att folk tillbringar allt mera tid på sina sommarstugor samtidigt som de är bosatta på annat håll, framhåller Ann-Sofi Backgren.