När arbetskraftsinvandringen ökar är det viktigt att säkerställa att rekryteringspraxisen är etisk och att det regionala servicesystemet kan svara mot invandrarnas behov, påminner Migrationsinstitutet i en utredning om utländsk arbetskraft inom Närpesregionens växthusnäring.
I utredningen, som beställts av arbets- och näringsministeriet, presenteras utvecklingsbehov och rekommendationer, med vilka man kan bekämpa utnyttjande av arbetskraft och stärka invandrarnas delaktighet.
Regeringens mål är att främja arbetskraftsinvandringen för att tillgången på arbetskraft ska kunna säkerställas. Regeringen har också som mål att förhindra utnyttjande av utländsk arbetskraft, så att invandringen är etiskt och socialt hållbar.
I Närpesregionen har arbetskraftsinvandringen varit en central del av växthusindustrins och de små landsbygdskommunernas tillväxthistoria. På lång sikt har regionen lyckats anpassa sig väl till bristen på arbetskraft genom att rekrytera och integrera utländsk arbetskraft.
Resultaten utnyttjas i arbetet mot utnyttjande
De misstankar om ocker och annat arbetsrelaterat utnyttjande som framkom våren 2022 i Närpesregionen, samt problemen i anslutning till invandrarnas boende och tillräckliga offentliga tjänster visar att kommunerna inte har kunnat förutse alla migrationsrelaterade utmaningar när antalet invandrare har ökat snabbt.
Därför beställde arbets- och näringsministeriet en utredning från Migrationsinstitutet för att få mer information om till exempel rekryteringspraxis, lokala servicestrukturer och arbetstagares och deras familjers integration. Observationerna presenteras i rapporten ”Regional resiliens och arbetsrelaterad invandring: Utländsk arbetskraft inom växthusnäringen i Närpesregionen”. Innehållet i rapporten utnyttjas i statsrådets strategi för att förebygga och bekämpa arbetsrelaterat utnyttjande. Strategin utarbetas som bäst.
Migrationsinstitutets utredning granskar arbetskraftsinvandringen särskilt med tanke på den regionala mottagningsförmågan. I termer av regionutveckling kan man tala om förmåga att anpassa sig till både långsiktiga stressfaktorer som hotar utvecklingen och situationer som förändras snabbt. Detta kallas för regional resiliens. Den centrala stressfaktorn i Närpesregionen har varit den dåliga tillgången på arbetskraft.
Målet med utredningen är att producera information som främjar integration i anslutning till arbetskraftsinvandring, såväl regionalt som nationellt. Analysen erbjuder information i synnerhet om små och landsbygdsliknande kommuner, men också mer allmänna slutsatser om de regionala konsekvenser som outbildade eller lågutbildade arbetskraftsinvandrare medför och hanteringen av dem.
Analysen identifierar åtta utvecklingshelheter
Forskarna har fastställt åtta utvecklingsbehov och lagt fram förslag, genom vilka dessa behov kan tillgodoses. Utvecklingsbehoven gäller förbättring av prognostiseringen och informationsgången, säkerställande av att rekryteringarna är ansvarsfulla och förbättring av invandrarnas medvetenhet om sina egna rättigheter i arbetslivet.
Även myndigheterna skulle enligt utredningen behöva mer specialkompetens för att bättre kunna beakta utsatta grupper och ge råd till dem, så att de kommer vidare i karriär och utbildning. Det vore också viktigt att stärka alla invandrares delaktighet och aktivitet i det omgivande samhället. Det är också viktigt att det finns tillräckligt med lämpliga bostäder och kommunal basservice för dem som kommer till Finland.
– När det gäller att finna lösningar är det viktigt att observera att utmaningarna inte bara beror på den snabba ökningen av antalet invandrare, utan också på att aktörerna i regionen skapar förutsättningar för en rättvis rekrytering och dubbelriktad integration, påminner forskarna.
De föreslår också en långsiktig uppföljning av läget i Närpesregionen och av utvecklingsåtgärdernas effekter.
Svenskspråkigt sammandrag
Utredningen har gjorts av Migrationsinstitutets forskare Mika Raunio, Markku Mattila, Linda Bäckman och Magdalena Kosová. Själva utredningen är på finska, men dess viktigaste iakttagelser och utvecklingsförslag har sammanfattats i en svenskspråkig sammanfattning, som publiceras som bilaga till utredningen.
Utredningen baserar sig i huvudsak på intervjuer (48), meddelanden (3) samt workshopsmaterial (9 utomstående deltagare). De intervjuade var huvudsakligen myndigheter, tredje sektorn, arbetsgivare och företrädare för arbetstagarna. Antalet anställda var 11, varav 10 vietnameser. I materialet ingår också en medieanalys, statistik och en tidigare undersökning om ämnet.