Det så kallade UTP-direktivet mot ojusta affärsmetoder inom livsmedelskedjan kunde räddas i sista stund före julpausen. Kommissionen, medlemsländerna och EU-parlamentet nådde en kompromiss på ett extrainsatt möte.
Efter fem misslyckade möten i trepartsförhandlingarna om direktivet hann EU-rådets ordförande, Österrikes jordbruksminister Elisabeth Köstinger, redan berätta att hela regelverket måste skjutas upp till nästa år. Föret var trögt.
Detta hotade att ytterligare försena det viktiga och länge efterlängtade direktivet. Till slut gick Köstinger med på att göra ett sista försök utanför den egentliga tidsplanen. Hon lyckades boka förhandlingslokaliteter och översättare för ett extra möte.
På onsdagen före julpausen kom genombrottet. Kommissionen och medlemsländerna enades i sista minuten med EU-parlamentet och dess förhandlingsledare, den italienska socialdemokraten Paolo De Castro och hans kolleger i parlamentet.
Den svåraste punkten var parlamentets krav att införliva den kompletta livsmedelskedjan med både små och stora leverantörer i direktivet. Kommissionens ursprungliga förslag var ett skydd som bara täckte de allra svagaste länkarna i kedjan.
Missnöje inom handeln
De två vitt skilda kraven var knepiga att förena. Handelns organisationer har gått till storms mot förslaget att också ta med stora livsmedelskoncerner i skyddet. De befarade att livsmedelsjättarna skulle stärka sina positioner ytterligare.
Omröstningen i parlamentet kantades av en lång rad ändringsförslag som har gjort hela processen svåröverskådlig. Då trepartsförhandlingarna mellan institutionerna skulle börja, fick förslaget helt nya proportioner.
Det österrikiska ordförandeskapet lyckades på slutrakan nå en kompromiss som alla parter var redo att skriva under. Den slutliga överenskommelsen ska omfatta alla aktörer inom livsmedelskedjan med en omsättning på upp till 350 miljoner euro.
Under detta värde gäller skyddet för detaljhandlare, livsmedelsproducenter, grossister, andelslag, producentorganisationer och enskilda producenter. Direktivet ska trygga ett maximalt skydd mot illojala handelsmetoder på alla nivåer.
Den nya EU-lagstiftningen omfattar jordbruks- och livsmedelsprodukter i livsmedelskedjan och förbjuder för första gången upp till 16 illojala handelsmetoder som en handelspartner ensidigt inför mot en annan part.
Nationell flexibilitet
Ramdirektivet ger medlemsländerna befogenhet att bestraffa företag som bryter mot reglerna. Det kan gälla försenade betalningar för färskvaror, avbeställningar i sista minuten eller ensidiga eller retroaktiva ändringar av ingångna avtal.
Systemet medger också nationell flexibilitet, så att varje medlemsland får höja tröskelvärdet över 350 miljoner euro om det är befogat. Direktivet ger också möjligheter till skärpta nationella åtgärder.
Medlemsländerna ska själva utse en myndighet som ser till att de nya reglerna följs. Straffavgifter och granskningar regleras också nationellt. Klagomål kan handläggas konfidentiellt för att undvika repressalier mot den svagare parten.
EU-parlamentet och rådet ska nu formellt klubba av lagförslaget. Därefter ska varje land införliva direktivet i den nationella lagstiftningen. Direktivet ska följas upp och vid behov ändras inom fyra år.