Opinion

Ledaren: USA:s presidentval har betydelse också för oss

Över 65 miljoner röster har redan avlagts i det amerikanska presidentvalet. Den republikanske presidenten Donald Trump och hans demokratiske utmanare Joe Biden reser ändå runt i USA och försöker in i det sista övertyga väljare i de vågmästarstater som avgör det hela. Biden ligger tydligt före Trump i de nationella mätningar som visar stödet för kandidaterna i USA som helhet. Opinionsundersökningarna utförda av Five Thirty-Eight och Real Clear Politics ger honom ett försprång på 7-9 procentenheter.

De nationella mätningarna har dock ingen större betydelse när det gäller att förutspå vem som i själva verket tar hem segern. 2016 ledde Hillary Clinton rejält i opinionen och fick i slutändan nästan tre miljoner fler röster än Donald Trump. Hon förlorade ändå, eftersom valet avgörs i delstaterna där väljarna utser elektorer som i sin tur utser presidenten. Det krävs 270 elektorsröster för att vinna valet och vinner en kandidat en delstat får den delstatens samtliga elektorsröster. Antalet röster är alltså inte lika viktigt som var de finns. De flesta delstater röstar konsekvent på samma parti, men sedan finns det ett antal som är mer jämna. Och därför är det i delstater som Florida, Wisconsin, Michigan, Pennsylvania, Ohio, Iowa, North Carolina och Arizona, som Trump och Biden lagt mest energi och där också valet i praktiken avgörs. I synnerhet inrikespolitiskt har valet till senaten och representanthuset minst lika stor betydelse som vem som blir president. Hur det än går så vet vi redan nu att Trumps hantering av covid-19 garanterat syns i valresultatet. Och det är inte så konstigt i ett land där man hittills haft nio miljoner fall och 228.000 döda.

Trumps snart fyra år i Vita huset har varit en medial cirkus utan like. Det har ständigt kommit utspel med oerhört lite substans, som närmast verkar göras för att dra uppmärksamheten från någonting annat. Trump är väldigt skicklig på att spela det här spelet och omger sig med allsköns medarbetare som också försöker sig på samma sak. Det är inte ovanligt att politiker från olika läger, eller med olika ideologisk bakgrund, ser på saker och ting på olika sätt. Trump har ändå tagit det hela till en ny nivå. Under sitt presidentskap har han levererat tusentals direkta lögner, om stort och smått, allt möjligt och omöjligt. Vi har nu en situation där det inte är en självklarhet att ta det som USA:s president säger för sanning. Nyheten om Trumps egen coronasmitta var ett bra exempel på hur världen reagerar i och med att det gäller just Trump.

Den som tror att Trump inte fått någon reell politik utförd under sin tid i Vita huset har ändå fel. Han har fått igenom en skattereform, han har tillsatt hela tre republikanska domare till Högsta domstolen, arbetslösheten fortsatte sjunka ända tills coronaepidemin tog sitt grepp om landet i våras – en utveckling som i och för sig startade redan under Obamas tid – och så har hans administration haft en roll i förverkligandet av fredsavtalen mellan Israel och två andra länder i Mellanöstern. Det är i och för sig för tidigt att säga vad dessa avtal kommer att innebära för utvecklingen i den regionen. Hur som helst har det republikanska partiet fått i varje fall viss valuta för pengarna och i många hänseenden är det traditionell republikansk politik som Trump stått för. Sedan är det en annan sak att han splittrat partiet totalt. Det är inte heller fråga om någon försiktig ekonomisk politik som Trump fört, tvärtom har man haft spenderbyxorna på och det är få, om någon, amerikansk president som ökat statsskulden så markant under tider av högkonjunktur.

Den amerikanska utrikespolitiken har ändrat kurs under Trumps tid i Vita huset. Trumps utrikespolitiska ointresse, i varje fall ifråga om substans, har lett till att det globala fältet lämnats öppet för till exempel Kina. Samtidigt har Trumpadministrationens hukande för Ryssland och en del diktaturer, i kombination med Trumps äkta eller fejkade förakt för landets traditionella allierade och internationella institutioner, lett till att världsordningen som vi känt den sedan 1945 börjat förändras. Det är en utveckling som hittills mest haft ett symbolvärde, men symbolvärdet ska inte heller underskattas. För Finland, som granne till Ryssland, är det amerikanska förhållandet till Kreml alltid av intresse. Också i andra globala frågor än de rent säkerhetspolitiska har Trump försökt ändra USA:s linje, till exempel då det gäller den globala uppvärmningen och frihandel. 

USA:s bönder har traditionellt röstat republikanskt. I den amerikanska tidningen Farm Futures opinionsundersökning från september meddelar 75 procent av bönderna att de ska rösta på Trump. Det här betyder att stödet bland bönderna förstärkts. När handelskriget med Kina inleddes för ungefär två år sedan låg stödet på 60 procent. Bönderna utgör trots allt enbart två procent av hela befolkningen i USA. Trump har under åren visat att han är på de amerikanska böndernas sida. Han har beviljat dem direkta understöd och infört 25 procents importtullar på produkter från EU, vilket bland annat lett till att europeiska mjölkprodukter inte längre är intressanta på den amerikanska marknaden.

I ett land med presidentstyre, som USA eller Frankrike, har det alltid stor betydelse vem som är president och vilken slags administration den skapar. Vi har kanske tidigare trott att det för oss här i Europa inte har så stor betydelse vem som sitter i Vita huset och att USA:s roll som en lugnande faktor i en global kontext inte förändras nämnvärt på grund av det. Trump har ändå visat att det har betydelse. På tisdag är det valdag i USA.