Den pågående handelskonflikten mellan USA och Kina skärptes i veckan. Efter att president Donald Trump hade anklagat Kina för valutamanipulation, kungjorde regeringen i Peking ett importstopp för jordbruksprodukter från USA.
Kineserna avvisade USA-regeringens anklagelser. Landets centralbank hävdar att Kina inte har för avsikt att använda sin valuta som vapen i ett handelskrig. Statliga företag ska däremot sluta köpa jordbruksprodukter från USA.
Kinas åtgärder kan betraktas som en reaktion på Trumps hot att belägga kinesiska produkter till ett värde av 300 miljarder dollar med extra tullar. Enligt Trump är detta nödvändigt, då Kina inte har uppfyllt löftet att importera fler jordbruksprodukter från USA.
Exporten av amerikansk soja till Kina har tidigare avbrutits då kineserna belade sojan och andra jordbruksprodukter med en tullavgift på 25 procent. Det resulterade i att Trump måste kompensera sina egna farmare med ett stöd på 16 miljarder dollar.
Enligt experter på internationell handel slår Kina till på en punkt som träffar Trump möjligast illa. Presidenten har gärna framställt sig som en stark beskyddare av sina farmare och hela den amerikanska livsmedelsproduktionen.
EU ska importera mer USA-nötkött
Kina är traditionellt en viktig exportnation för farmarna i USA. Folkrepubliken är världens största importör av sojabönor, som för USA är en strategisk exportprodukt. Fram till handelskonflikten 2017 importerade Kina årligen 33 miljoner ton från USA.
EU står formellt utanför konflikten mellan USA och Kina men det är inte omöjligt att president Trump börjar snegla på Europa som en alternativ marknad för USA:s jordbruksprodukter.
EU räddade i fjol den amerikanska sojaodlingen genom att ställa sin importmarknad till förfogande i ett skede då Kina stängde sina gränser för USA-soja. För Bryssel var löftet inget stort problem, eftersom EU behöver importerad soja.
EU slutade helt enkelt att köpa soja från sina tidigare leverantörer i Sydamerika och särskilt Brasilien. USA-sojan var till och med billigare än motsvarande brasilianska soja, då USA-leverantörerna hotade att bli sittande på ett överskott.
Den senaste öppningen i jordbrukshandeln med USA är EU:s ökade uppköp av amerikanskt nötkött. Enligt ett samförståndsavtal öppnar EU sina gränser för 45.000 ton hormonfritt nötkött per år från USA, Sydamerika och Australien.
Under senare år har största delen av EU:s importkvot för hormonfritt kött övergått till Argentina, Brasilien, Uruguay och Australien medan USA har fått svårare att hävda sig i konkurrensen.
Nu har parterna enats under WTO:s överinseende. USA:s andel av kvoten ska stegvis öka till 35.000 ton medan de tidigare exportländerna får dela på resten. Det var en god nyhet för USA-producenterna.
Avtalet firades nyligen med pomp och ståt i Washington med hela det politiska gardet på plats. President Trump uppges ha njutit av sällskapet med sin handelsrepresentant Robert Lighthizer och diplomater från EU.
Trump kan ställa nya krav
Exporten av USA-nötkött till EU ökar med 46 procent redan under det första året. Under nästa sjuårsperiod blir ökningen 90 procent, uppges Trump ha deklarerat på mottagningen. Frågan är om inte Trump har fått mersmak på kuppen.
EU kan inte blint förlita sig på Trumps goda vilja. Administrationen i Washington måste blicka framåt och planera nästa steg. I höst ska USA-regeringen ta ställning till planerna på tullar för importbilar.
Bilexporten är livsviktig för EU. I sämsta fall konfronteras EU kanske snart med nästa krav. Bryssel inskärper att jordbruket ska stanna utanför ett handelsavtal men USA-administrationen kan ställa en öppnare jordbrukshandel som motvikt till bilarna.
Handelskriget med Kina kan bli mödosamt för USA, som nödvändigt behöver exportmarknader för sina jordbruksprodukter. I Bryssel ökar risken att Trump vänder sig till EU med förnyade krav. På hemmaplan är farmarna hans viktigaste stödgrupp.