Kottdisk
Märkningarna av råvarornas ursprung får inte vara vilseledande, konstaterar nämnden för handelskutym inom livsmedelskedjan i sin rekommendation som också är ett svar på SLC:s förfrågan från i vintras. ARKIVFOTO
Jordbruk SLC

Ursprungsmärkning får inte
vara vilseledande

Nämnden för handelskutym inom livsmedelskedjan rekommenderar att livsmedelsindustrin och handeln fäster uppmärksamhet vid de märkningar som ska ange ursprunget på råvaran för förpackade livsmedel. Nämnden understryker speciellt att märkningen som anger ursprunget eller kan tolkas som sådan inte får vara vilseledande. Märkningen ska ge en sanningsenlig bild såväl på livsmedelsförpackningen som i det aktuella företagets övriga information, till exempel på internet.

Nämnden kommer med sin rekommendation efter en förfrågan från SLC i vintras. Enligt SLC:s förfrågan misstänks märkningen på livsmedelsförpackningarna ge en vilseledande bild av råvarornas ursprung. Bland annat hänvisar SLC till märkningens placering på förpackningen, storleken på märket och till att produkten kan märkas som tillverkad i Finland, fastän köttet kan ha ett annat ursprung.

Dessutom misstänker SLC att EU:s regelverk inte alltid följts till fullo.

SLC:s initiativ grundar sig bland annat på reaktioner från konsumenter som påpekat att de trott sig köpa inhemska produkter, som vid en närmare granskning visat sig vara utländska.

Nämnden har hört så väl berörda myndigheter som handelns och livsmedelsindustrins samt konsumenternas representanter i frågan.

I sammanhanget konstaterar nämnden att regelverket är omfattande med både EU-direktiv och inhemsk lagstiftning. Dessutom väntar man ännu på EU-kommissionens genomförandeförordning om ursprungs- eller leveranslandet för betydande ingredienser i livsmedel.

Inhemskt intresserar konsumenten

Enligt en av de parter inom handeln som nämnden har hört fäster handelsledet hela tiden alltmer uppmärksamhet vid livsmedelsingrediensernas inhemska ursprung, eftersom inhemska livsmedel intresserar finländska konsumenter. Av den orsaken framhåller en del av handelns egna varumärken också det inhemska ursprunget.

Dessutom kan man berätta noggrannare om köttets ursprung än vad lagstiftningen förutsätter. I de senaste utredningarna från handeln har det dock framkommit att produktuppgifter och märkningar på några av den privata handelns nätsidor har kunnat vilseleda konsumenterna. Efter det har de framkomna felaktigheterna rättats till.

Bland de representanter inom livsmedelsindustrin som nämnden hört har några framhållit att märkningen av köttets ursprung på förpackningarna är enkel, när djuret uppfötts, slaktats och förädlats i samma land. Om uppfödning, slakt och produktion har skett i olika länder blir märkningen i alla fall mer komplicerad.

Det handlar också om att utrymmet på förpackningen är begränsat. Märkningarna måste även vara tillräckligt stora för att konsumenten ska kunna läsa dem.

Dessutom har industrins representanter berättat att det inhemska köttet kan spåras ända till den enskilda gården. Det finns också aktörer som använder sig av den möjligheten och sätter ut gårdens namn på produkten.

Flera frivilliga märken

Enligt industrin används ganska många frivilliga märken i Finland som anger produkternas ursprung.

Bland dem finns märket ”Gott från Finland ” som beviljas av föreningen Matinformation. Enligt föreningen är cirka 11.000 produkter försedda med märket, och hälften av dem är köttprodukter.

Förpackningarna kan också vara försedda med Nyckelflaggan, som dock inte förutsätter att råvaran är inhemsk. Kriteriet är att den inhemska andelen ska utgöra minst hälften av produktens självkostnadsvärde.

Konsumenternas representanter har uppgett för nämnden att matens ursprung intresserar på konsumenthåll. Till exempel undersökningen ”Suomi syö”, Finland äter, visar att matens inhemska ursprung är viktigt för konsumenten. Av den orsaken väljer konsumenten som utgångspunkt helst ett inhemskt livsmedel, men i praktiken inverkar också priset på köpbeslutet.

Föreningen Matinformation uppger att konsumenten i medeltal använder 3-4 sekunder för att välja sitt livsmedel i butiken. Enligt föreningens undersökning finns det en risk att råvarans ursprungsland och tillverkningsland blandas ihop vid köptillfället.

Regelverk med variationer

Nämnden konstaterar att regelverket kring ursprungsmärkningen av kött och förädlade köttprodukter är detaljerat. Reglerna varierar bland annat beroende på vilket djur det handlar om och djurets ålder, var produkten har tillverkats och om det är frågan om rent kött eller kött som en ingrediens i ett livsmedel.

Samtidigt som nämnden beaktar de faktorer som kan göra ursprungsmärkningen komplicerad vill nämnden ändå fästa uppmärksamhet vid livsmedelslagen som stadgar att livsmedelsförpackningen ska vara försedd med sanningsenlig information. Man får inte heller förse förpackningen med vilseledande information.

I allmänhet är vilseledande information ett vidare begrepp än osann information. Enligt nämnden kan man till exempel vilseleda om man framhåller oväsentliga omständigheter kring en produkt. Det kan också gälla en symbol eller en bild, till exempel av Finlands flagga, ett landskapsvapen, en karta eller en vy.

Här fäster nämnden även uppmärksamhet vid placeringen av märken på en förpackning samt storlek, färg, komposition möjlighet att observera budskapet samt hur olika uttrycksformer kan förstås. Det är förpackningens helhetsintryck som är avgörande, och därför måste en bedömning alltid ske från fall till fall.

Speciell uppmärksamhet vid köttets ursprung

Vidare bedömer nämnden att märkningen ”Tillverkad i Finland” kan vara befogad, fastän de köttingredienser som finns i det berörda livsmedlet inte är härifrån. I enskilda fall kan märkningen emellertid vara vilseledande, eftersom råvarans ursprung och tillverkningsland lätt kan blandas ihop.

Nämnden rekommenderar att såväl livsmedelsindustrin som handeln fäster speciell uppmärksamhet vid den märkning som anger råvarans ursprung i köttprodukter. Eftersom märkningen påverkar konsumentens köpbeslut, ska den vara sanningsenlig och får inte vilseleda konsumenten. Det viktiga är hur konsumenten förstår märkningen vid ett snabbt ögonkast.

Aktörerna inom livsmedelskedjan måste också fästa uppmärksamhet vid att konsumenten ska kunna förstå märkningen rätt inom det antal sekunder det tar att fatta ett köpbeslut. Det måste vara en sanningsenlig bild av råvarans ursprung såväl på livsmedelsförpackningen som på de berörda företagens hemsidor.

För klarhetens skull framhåller nämnden att EU-kommissionens genomförandeförordning från 2013 inte berör förädlade köttprodukter utan färskt, nerkylt eller fryst kött av svin, får, get eller fjäderfä. Däremot så berör jord- och skogsbruksministeriets förordning i vilket som helst livsmedel där kött har använts. Köttets ursprung måste anges på en märkning där också landet finns med, där djuret har fötts upp och slaktats.

Den här förordningen tillämpas emellertid bara på livsmedel som förpackats färdigt i Finland. Om förpackningen är försedd med märket Gott från Finland behöver man inte meddela skilt om ingrediensernas ursprungsland.

FOTNOT: Nämnden för handelskutym inom livsmedelskedjan främjar god affärssed i handeln med livsmedel. Nämndens verksamhet är inte baserad på lagstiftning, utan den är självreglerande. Nämnden kan ingripa i observerade brister omedelbart genom att till exempel komma med allmänna rekommendationer om god handelspraxis. Nämnden kan också komma med utlåtanden om hur principerna för god handelspraxis följs och kan på andra sätt främja goda handelsseder. Nämnden grundades i sin nuvarande form 15 mars 2017. Livsmedelsindustriförbundet, MTK och föreningen för dagligvaruhandeln finansierar verksamheten.