Sockerbetsodlingen i Österbotten har fått ett uppsving. Kristian Bengts är en av de producenter som har värvats till denna nisch. Bengts står som bäst i beråd att inleda sin tredje odlingssäsong.
Vårsådden och den nya sockerbetssäsongen närmar sig med stormsteg när Kristian Bengts visar upp några frösäckar hemma i maskinhallen i Pörtmossen, Närpes.
– Ursprungslandet är Tyskland. Utsäde för sockerbetor odlas inte i Finland. Mängdmässigt är det en fröenhet per hektar som gäller, säger Bengts.
Kristian Bengts står inför sin tredje säsong som sockerbetsodlare. Sådden brukar vanligtvis ske kring den första maj. Ibland har det hänt att arbetet har kunnat göras redan i slutet av april, säger han.
Alla pusselbitar på plats
Bengts berättar att han började överväga på att prova på sockerbetsodling för ungefär fem år sedan. Han tog det definitiva steget efter att tre agrologer i bekantskapskretsen – två odlare och en försäljare – hade rekommenderat ett försök.
– När Helsingbyproducenterna Christian och Martin Hoijar investerade i en självgående upptagningsmaskin och började erbjuda entreprenörsarbeten föll alla pusselbitar på plats.
– Hoijar utför både sånings- och skördearbeten på våra åkrar. Servicen finns tillgänglig smidigt och professionellt. Alternativt vore man tvungen att satsa på anskaffning av äldre maskiner, vilket skulle medföra behov av reparationer och andra slags utmaningar.
– Sockerbetan är en bra och annorlunda gröda att satsa på med tanke på växtföljden. Jag brukar odla spannmål vete och havre som används för min kalkonuppfödning. Eftersom jag kan använda gödsel från kalkonfarmen bildas det ett lokalt kretslopp, säger Bengts som driver företaget Hemmanet.
Odlingsarealen har utökats efter hand
Kristian Bengts sockerbetsodlande utsträckte sig till 16 hektar under det första året. Året därpå gjorde han en ökning till 24 hektar. I år växer arealen ytterligare och landar på 30 hektar.
– Det finns mycket nytt att ta till sig om den här näringsgrenen, konstaterar Bengts när vi står vid en av hans åkrar som inom kort blir föremål för intensivt vårbruk.
Bengts råkade dessvärre ut för ett bortfall i den allra första sockerbetsskörden. Sommaren 2018 var nämligen den torraste på mannaminne.
– I början koncentrerade jag dessutom sockerbetorna till marker som är för leriga och därmed inte de mest odlingseffektiva ytorna. Därefter har jag valt ut fält med lägre lerhalt.
– Ogräsbekämpning har varit en annan utmaning. Jag har fått tips av rådgivare och använt mig av radhacka. Jag har gått in för en blandning av kemisk och mekanisk bekämpning, tillägger Bengts.
Lönsamheten inverkar
Kristian Bengts sticker inte under stol med att lönsamhetsperspektivet har inverkat på hans val att odla sockerbetor.
– Någon guldgruva är det inte fråga om. Men det är mera lukrativt än spannmålsodlande, säger Bengts som även är profilerad som producent av fullständiga gräsmattor.
Hur ser du på det besvärliga coronaläget ur jordbrukarperspektiv. Har ni tillräckligt med arbetskraft i år?
– Ingen vet hur länge det här varar och vilka följder det får. Men mänskligheten måste äta även i fortsättningen. Kanske kommer folk att värdesätta inhemsk matproduktion mera. Kanske börjar man i högre grad ifrågsätta det omfattande slussandet av livsmedel mellan olika platser i världen.
– Själva brukar vi anställa utländska praktikanter och sommarjobbare. Vi har redan skaffat sommararbetare. Intresset har varit på ungefär samma nivå som ifjol. Några utländska praktikanter blir det dock inte i år, säger Kristian Bengts.
”Inte främmande att prova på nytt”
Flera producenter i Övermark- och Pörtomtrakten inleder sockerbetsodling under odlingssäsongen 2020. Tommy Hägglund som tillsammans med sin bror Kim Hägglund är verksam som mångsidig spannmålsodlare i Övermark är en av dessa debutanter.
– Vi tänker odla på 10 hektar i år. Vi satsar på sockerbetor för första gången i gårdens historia, säger Tommy Hägglund.
– Som odlare är man ständigt intresserad av möjligheter. Man är inte främmande för att prova på nya saker. Tidigare har vi fastnat för raps och oljeväxter, säger Hägglund.
Hägglund har förkovrat sig i sockerbetsalternativet på några informationsmöten i Sucros-fabrikens regi.
– Vi deltog i ett evenemang i Vasa nyligen. Vi åkte också ner till ett möte som ordnades vid fabriken i Säkylä. Där kunde man ta del av knep och tips. Det har handlat om bra och informativa tillställningar.
Entreprenörstjänster underlättar
– Sockerfabrikens aktuella investeringar samt det faktum att entreprenörstjänster är tillgängliga i landskapet numera är några huvudorsaker till att vi väljer att påbörja sockerbetsodling. Man behöver inte göra några dyra investeringar.
– Jag vill inte kalla det här projektet för ett experiment. Vi går in helhjärtat in för att få en så god sockerbetsskörd som möjligt.
– Målet är att komma igång med harvningsarbeten kring den 20 april och om möjligt göra den första sådden i slutet av samma vecka, säger Tommy Hägglund.
Vid sidan av sockerbetor odlar bröderna Hägglund korn, havre, vete, höstråg och vårraps. Kummin har funnits på produktionsschemat sedan 2003.
Omkring 90 nya sockerbetsodlare
Intresset för sockerbetsodling har varit på stigande i hela landet, säger Sakari Malmilehto, odlingskonsult på Sucros.
– I år etablerar sig cirka 90 nya finländska sockerbetsodlare. Det är snudd på rekord. När det har varit som bäst har antalet nya producenter överskridit 100-strecket under ett och samma år.
– Alternativet har varit populärt i Österbotten. 16 nya producenter har tillkommit. Också i Seinäjokitrakten finns det gott om nykomlingar och man odlar även på stora arealer.
Vilka är orsakerna till det här uppsvinget?
– Fjolårsskörden var god och sockerbetsodlingen har legat högt i ProAgrias lönsamhetskalkyl på sistone. En annan bidragande faktor är entreprenörer som kan erbjuda viktig hjälp. Dessa aktörer har köpt stora maskiner för sådd och upptagning.
Sucros-fabriken är i behov av mera råvaror och rekryterar gärna fler nya sockerbetsodlare, meddelar Sakari Malmilehto.
– En annan positiv nyhet för odlare är det transportstöd som fabriken erbjuder för sträckor upp till 160 kilometer. I stödet ingår lastning och rensning, säger Malmilehto.
