De ungas framtidsvisioner, möjligheter och utmaningar på landsbygden och i skärgården låg i fokus då den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen nyligen ordnades i Kimitoön.
Hur bygger man en hållbar framtid på landsbygden då servicen minskar och folk tvingas flytta till tätorterna? Indragna skolor, bank- och postkontor och bussturer försvårar vardagen för många, inte minst för de unga.
Staten och kommunerna fick sig en känga då de ungas framtids diskuterades.
– Det är dåligt då staten och kommunerna drar in på servicen. Det ger ingen bra PR, säger Johan Santalahti, aktiv i ungdomsparlamentet i Kimitoön.
Joel Rappe, jordbrukare i Tenala och aktiv inom SLC unga, instämmer.
– Servicen bara försämras och avstånden till servicen ökar. Alla landsbygdskommuner borde fundera på det här, säger Rappe.
De långa avstånden ett problem
De långa avstånden försvårar möjligheterna till en hållbar livsstil då de unga är beroende av moped eller bil i sin vardag. Med dagens bränslepriser svider det dessutom i plånboken.
– Avstånden är så långa att om man vill umgås med sina vänner blir det nästan uteslutande via nätet, säger Santalahti.
Han efterlyser bättre bussförbindelser som kan utnyttjas inte bara av unga utan också av äldre som saknar bil.
– Man ska ha samma möjligheter till hobbyn oberoende av var man bor, säger han.
Santalahti och Rappe deltog i en paneldiskussion tillsammans med Linnea Strand från Närpes och Isabell Flemming från Malax. Diskussionen leddes av Nora Backlund från SLF.
De unga önskar fler hyresbostäder på landsbygden. Man efterlyser också möjligheter till utbildning, jobb, mångsidig fritidssysselsättning och tillgång till bredband.
Tillgången till bredband viktigt
– Det är viktigt att det finns tillgång till datakommunikation med tanke på en hållbar utveckling, säger Rappe.
Han anser att dagens jordbruk måste vara ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart och att det är viktigt att det som görs baserar sig på vetenskap.
Delningsekonomin diskuterades också.
Isabell Flemming förespråkar bilpooler och användningen av gemensamma verktyg och maskiner.
– Det finns jättemånga möjligheter. Det borde inte vara så svårt att gå till grannen och föreslå att man skaffar något tillsammans, säger hon.
Flemming är viceordförande i Övermalax UF, en förening som medvetet satsar på hållbar utveckling. Man har bland annat ordnat miljöevenemang och föreläsningar om hur man lagar hållbar mat. Föreningen samarbetar med lokala producenter och 4H. Man ordnar också fester för nyinflyttade.
– Ungdomsföreningen kan med sin verksamhet vara byns ansikte utåt, säger Hemming, som i år har fått ett hedersomnämnande av Finlands byar för sina insatser till förmån för byaverksamheten.
Vill motverka matsvinnet
Ett annat exempel på hållbart arbete på landsbygden är Linnea Strands matsvinnsbutik i Närpes.
Hon är egenföretagare och säljer andra klassens gurkor och tomater i sin butik.
– De är minst lika bra som första klassens produkter så varför säga nej till dem? Det här är ett sätt att motverka matsvinnet, säger hon.
Mycket av det som diskuterades i panelen låg till grund för den resolution som Landsbygdsriksdagen publicerade.
I resolutionen efterlyser de unga flexibla möjligheter för en hållbar livsstil på landsbygden och i skärgården. De efterlyser speciellt:
– Innovativa utbildningslösningar och samarbeten mellan olika utbildningsanordnare, kommun och näringsliv.
– Ett större utbud av hyreslägenheter och ökat stöd för renovering av befintliga hus.
– Basservice för en livskraftig landsbygd.
– Att lokal kompetens och kunnande från frivilligverksamhet och näringsliv tas till vara i utvecklingsarbete.
– Nya företagsmodeller som stöder en cirkulär ekonomi och lagom tänk från produktion till konsumtion.
Smarta byar kan visa vägen
Ann-Sofi Backgren, samordnare av EU-projektet Smarta landsbygder i Svenskfinland och i Norden, säger att det finns goda förutsättningar att utveckla landsbygden och skapa smarta byar bara man ser det goda livet på landet som kapital.
– Smarta byar kan visa vägen för en modern landsbygd säger hon.
Smarta byar hör till de projekt som finns med i EU:s nya programperiod 2023-2027 för utvecklandet av landsbygden och där man kan ansöka om finansiering för nya projekt.
De övergripande målen för landsbygdsprogrammet är att främja kompetens, innovationer och digitalisering. Man vill förbättra kompetensen som behövs för lantbruksföretagande och öka kunskapen om hållbar miljö, produktion och anpassning till klimatförändringen.
I fråga om digitaliseringen handlar det om satsningen på bredband, smarta byar och smarta jordbruk.
Den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen ordnades nu för 17:e gången. Evenemanget som ordnades i Kasnäs badhotell lockade ett 70-tal deltagare.
Landsbygdsriksdagen ordnas vart annat år och är ett forum för alla som är intresserade av en livskraftig landsbygd och skärgård. Leadergruppen I samma båt, Egentliga Finlands byar rf och Kimitoöns kommun stod värdar för evenemanget.
Nästa gång ordnas Landsbygdsriksdagen i Österbotten.