Markpackning till följd av allt tyngre maskiner ger försämrad avkastning och vatteninfiltration. Genom att välja rätt tidpunkt för bearbetning och satsa på markstrukturen kunde packningen minskas.
Packad mark gör att rötter växer långsammare och har svårt att ta upp vatten ur alven. Ju högre tryck marken utsätts för och ju våtare den är desto hårdare packas marken, och därför är tidpunkten för jordbearbetning viktig.
Det var budskapet på Carbon Action Svenskfinlands webbinarium förra veckan, där Thomas Keller, professor vid Institutionen för mark och miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU, föreläste om markpackning, markstruktur och jordbearbetning.
– Markens mekaniska motstånd ökar när den blir torr, men i en packad mark är motståndet alltid högt, sade Keller. När motståndet är högt har rötterna svårt att växa och avkastningen blir dålig.
Orsaken till att markpackningen ökat sedan 1960-talet är enligt Keller att lantbruksmaskinerna blivit tyngre. På skördetröskor har hjullasten ökat från under 2 ton till över 10 ton idag.
– Markpackning börjar med ett tryck som marken utsätts för. I alven är trycket en funktion av hjullasten, eller vikten per hjul, medan trycket vid ytan mera är en funktion av kontakttrycket.
Kontakttrycket kan minskas med breda däck eller band. Däremot stiger ändå hjullasten när maskinstorleken ökar.
– Skördetröskor har i medeltal fått ett ton extra vart sjunde år beräknat i hjullast per framhjul, och även traktorerna har blivit allt tyngre. Det är en fantastisk teknisk utveckling och det finns ett bra samband mellan tröskkapacitet, hästkraft och hjullast. Men effekten kommer med ett pris för marken.
50 kilopascal på 50 centimeters djup
Trots framsteg i växtförädling och odlingsteknik har skördarna inte fortsatt öka sedan cirka 1990.
– Markpackning förklarar inte allt – men kan det vara en bidragande orsak? frågade Keller.
Markens kompakthet har ett direkt samband med hur fort en rot kan växa.
– Som riktlinje kan man säga att trycket inte ska överstiga 50 kilopascal på 50 centimeters djup om vi vill undvika markpackning. Den linjen korsade vi redan på 80-talet.
Att översvämningarna ökat beror enligt Keller på klimat, infrastruktur och förändrad markanvändning, men också på markpackning.
– Vatteninfiltrationen påverkas av markpackning. När alvens porvolym inte kan utnyttjas blir vattnet stående på markytan.
Packning sker på sekunder, men återhämtning kan ta tiotals år. I försök gjorda i Jockis kunde effekterna av packning ses ännu efter 30 år.
– Det är svårt att uppskatta den exakta ekonomiska förlusten som markpackning orsakar, men på landsnivå kan det vara frågan om miljontals euro per år, sade Keller.
Enligt beräkningar gjorda av forskare i England och Wales 2015 uppskattades förlusten vara cirka 60 euro per hektar och år på en packad mark, då man beaktade gödselförluster, ökad dieselförbrukning och minskad produktivitet. Tog man med sämre syreutbyte och ökade växthusgasutsläpp samt översvämningar i beräkningarna ökade siffran till 78 euro per hektar.
– Det beror också på hur svårt packad marken är. Är skördebortfallet stort bidrar det förstås till förlusten.
Tidpunkten viktig
För att minska markpackningen behöver man inte lämna bort jordbearbetningen helt, sade Keller. Däremot ska man se över tidpunkten för bearbetningen, samt hjullastens och ringtryckets effekt.
– Matjorden återhämtar sig snabbare, men trots det kan en bearbetning inte återställa en packad matjord. Om ni vill plöja är det bättre att inte köra konventionellt i fåran eftersom det ger väldigt högt tryck på alven.
Framför allt ska man tänka på markens hållfasthet, det vill säga hur mycket marken tål.
– Fuktig mark tål mindre, medan torr mark tål mera. Det gäller i synnerhet för styva lerjordar, där hållfastheten kan variera väldigt mycket beroende på fukthalt.
Allra bäst torkar man marken med växter.
– När vi kommer längre ner i marken är växter egentligen det enda sättet att torka upp marken. I våra klimat behöver vi växter – dränering hjälper, men kan inte torka upp allt.
Keller förespråkar växttäcke vintertid och djupa rötter.
– Fuktigheten styr den maximala hjullasten som kan tillåtas utan att riskera markpackning. Torrast är det på sommaren, men det är svårt att själv uppskatta vad marken tål.
Keller rekommenderar verktyget Terranimo, en kostnadsfri webbtjänst som han utvecklat tillsammans med forskare från Schweiz och Danmark.
– Där kan man lägga in vilken maskin eller kombination man har, välja däck, ringtryck och hjullast. Man antecknar jordart samt jordegenskaper som fukthalt.
Webbtjänsten beräknar hållfastheten och packningsrisken.
– Är belastningen för stor kan man försöka med dubbelmontage, byta mot bredare däck eller försöka minska hjullasten. Man kan naturligtvis vänta tills marken är torrare, men det är kanske ofta inget alternativ i praktiken.
Tjänsten finns på svenska, engelska och snart på finska.
– Kollagring hänger också ihop med markstrukturen och hur packad den är. Med en bra struktur kan marken hålla vatten och syreutbytet fungerar.
Därför ska jordbruket och odlingen ses som en helhet där också markstrukturen inkluderas, konstaterade Keller.