Undersökning: Finländarna
har blivit allt mera medvetna
om sin egen matkultur

Enligt en undersökning utförd av Föreningen Matinformation uppfattar finländare sin matkultur som en kombination av traditioner och förändring, närproducerade råvaror samt olika aspekter kopplade till kosthållning. Synen på dagens finländska matkultur har närmat sig uppfattningen om matkultur som ett bredare fenomen.

Däremot lyfter respondenterna i liten utsträckning fram måltidens sociala aspekter, vanor och mattraditioner som centrala för den finländska matkulturen – något som däremot är vanligt i beskrivningar av matkultur i allmänhet.

Istället kännetecknas den finländska matkulturen, utöver de redan nämnda faktorerna, av färdig- och halvfabrikat samt internationella influenser.

Matkultur formas av traditioner, råvaror och vanor

Den aktuella undersökningen är en uppföljning av en studie genomförd för tio år sedan, och resultaten visar på betydande förändringar. Nya teman som lyfts fram i beskrivningen av den finländska matkulturen är bland annat ökad betoning på vegetariska kostvanor, flexitarianism och diskussioner om näringsrekommendationer – frågor som var särskilt aktuella vid tiden för undersökningen. Jämfört med den tidigare studien har även vissa kritiska synpunkter blivit mer framträdande.

När finländare beskriver matkultur som fenomen betonas framför allt traditioner, råvaror samt matvanor. Respondenterna nämner ofta även lokal eller inhemsk produktion, matens sociala och kulturella dimensioner samt olika tillagningsmetoder och maträtter.

Begreppet matkultur har dessutom fått en bredare betydelse, där lokal förankring, livsmedelsproduktion i stort och etiska aspekter har blivit allt viktigare.

Det var först för omkring tjugo år sedan som finländare på allvar började reflektera över innebörden av sin egen matkultur. Tidigare skilde sig uppfattningarna om den finländska matkulturen markant från synen på matkultur generellt, men skillnaderna har sedan dess minskat.

– Det är särskilt glädjande att se hur finländsk matkultur som fenomen blivit alltmer synligt. Det tyder på att finländare i högre grad än tidigare uppfattar att deras matkultur faktiskt existerar, säger Minna Asunmaa, utvecklingschef på Föreningen Matinformation.

En levande och mångsidig matkultur

Mari Niva, professor i konsumentforskning vid Helsingfors universitet, anser att det är intressant hur finländare delvis betraktar matkultur generellt och den finländska matkulturen utifrån olika perspektiv.

– När man diskuterar vad som utgör matkultur i allmänhet lyfter människor fram vanor, traditioner, råvaror och den sociala aspekten av måltider. Resonemanget blir då mer abstrakt. Men när samtalet handlar om finländsk matkultur framträder även aktuella och konkreta företeelser som anses påverka traditioner och matvanor, exempelvis ökad växtbaserad kost, nya näringsrekommendationer, fler färdigprodukter och en växande internationell påverkan. Beroende på perspektiv kan dessa förändringar ses som positiva eller mötas med skepsis, säger Niva.

Hon menar att studien visar att finländarna kopplar en mängd olika aspekter till sin matkultur, vilket tyder på en dynamisk och livskraftig utveckling där traditioner och nya influenser samexisterar och påverkar varandra.

Undersökningen gjordes i januari 2025 och omfattade sammanlagt 1.086 finländare.