Den tyska regeringen vill betala högst 1,0 procent av BNI till EU-budgeten fram till 2027. Det räcker inte, anser fyra ledande tyska EU-parlamentariker från den konservativa EPP-gruppen. De hänvisar till stigande krav på jordbruket som kostar pengar.
Tyskland, Nederländerna, Sverige och Österrike håller fortfarande fast vid sina krav på en långtidsbudget som baserar sig på 1,0 procent av BNI. Men Tyskland borde föregå med gott exempel och äntligen gå med på ett högre bidrag, anser mepparna.
Jordbruksutskottets ordförande, tysken Norbert Lins, skickade nyligen hälsningar till Tysklands finansminister Olaf Scholz med önskemålet om större flexibilitet. Lins hänvisar till alla nya uppgifter som jordbruket förväntas fylla i framtiden.
Önskemålen om mer pengar har fått bifall av Lins partikamrater i parlamentet, Lena Düpont, Marlene Mortler och Christine Schneider. De hänvisar till den tyska regeringens målsättningar att bibehålla jordbruksbudgeten på en oförändrad nivå.
Ju högre krav vi ställer på vår producenter inom klimat och miljö, desto mer måste vi vara beredda att betala för kompensationer. Det räcker inte att hoppas på marknaden, som inte honorerar sådana mervärden, understryker de tyska parlamentarikerna.
EU-parlamentet vill spendera upp till 1,3 procent av medlemsländernas samlade BNI, medan kommissionen föreslår 1,11 procent. EU-ordförandelandet Finland presenterade på tisdagen sitt kompromissförslag, som balanserar på 1,07 procent av BNI.
Enligt budgetförslaget skulle en betydande andel, en knapp tredjedel, reserveras för jordbruket. Men långtifrån alla länder är nöjda med den finländska förslaget. Flera östeuropeiska länder kräver en större budget.
EU:s nya budgetkommissionär, österrikaren Johannes Hahn, förespråkar en budget som motsvarar 1,11 procent av medlemsländernas samlade inkomster. Enligt Hahn kan en kompromiss om budgeten dröja till nästa höst.