I Närpes rensades Kalax bäcken med bigrenar samt Storträskbäcken och Skrifvarsbäcken under 2018 för att möjliggöra ett fortsatt jord- och skogsbruk.
– Inledande möten ordnades för alla tre rensningsprojekten dit berörda markägare kallades via inbjudningar och möteskallelser i lokaltidningen. Lantbrukssällskapet anlitades för planeringen och terrängmätningar och för att göra upp planer och kartor för respektive projekt, förklarar Pro Agria Lantbrukssällskapets dräneringsplanerare Marcus Gjäls.
Planeringen måste noggrant grundas på gällande och uppgjorda dikesplaner och plankartor över aktuella områden och historik om tidigare utförda rensningar. Nyttoarealen avgör hur var och en gynnas mest av rensningen och att vattenflödet förbättras.
Enligt Marcus Gjäls är det viktigt att kontrollera täckdikesutloppens och trummornas funktion vid bäckrensningar. Markens lutning och formation påverkar bäckarnas vattenflöde samt tillrinningen till bäckarna. Skogens positiva effekt är att samling och lagring av vattnet möjliggörs längre tider än vad vattnet kan lagras i åkermark vid häftiga flöden.
Betydelsefulla satsningar
Rensningarna av Kalax bäcken och Storträskbäcken, ca 50 kilometer tillsammans, är avklarade medan etapp ett är färdig av rensningsarbetet för Skrifvarsbäcken i Bäckby och Kåtnäs.
Etapp två skall ännu utföras på några kilometer genom skogsmarksområden. Totalt omfattar Skrifvarsbäcken ca tio kilometer.
– Hela Kalax bäcken med bigrenar och Storträskbäcken har rensats och gagnar markägarna och oss som odlar, sköter om och även arrenderar markerna. Det är förutsättningar för att kunna bedriva jordbruk smidigt men det gynnar också skogsägare, framhåller Stefan Engman.
– Fördelarna överväger nackdelarna att bäckarna åtgärdas eftersom dräneringen måste fungera. Vissa år hinner inte vattnet ut ur Skrifvarsbäcken före höstregnen kommer och odlingsmarkerna torkar inte upp ordentligt utan problem uppstår. Det är viktigt med en jämnhet i bäcken och i vattenflödet för att undvika onödiga proppar, säger Robert Kuuttinen.
– Det är till nytta att bäckarna tar upp vattnet från odlingsmarkerna och att täckdikessystemen fungerar, intygar Kent Lönnqvist ytterligare.
Åker och skog i fokus
– Åkerjorden är den större betalaren i rensningsprojektet, åtminstone för Skrifvarsbäckens del, och med tanke på nyttoarealen, poängterar Kent Lönnqvist.
– Åkermarken är i majoritet i Tjärlax när det gäller rensningsprojekten, medan det i Kalax är en likvärdig fördelning mellan åker- och skogsmark som berörs. Odlingen på problematiska områden kan förbättras, berättar Stefan Engman.
– Slyröjning och avverkning av trädbestånd ordnas enklast på entreprenad. Entreprenören utför arbetet och kör ihop virket och riset före grävarbetet inleds. Så gjordes i Bäckby och Kåtnäs. Informationsflödet till markägarna och helheten är viktiga liksom att sakkunniga och frivilliga drivkrafter håller i trådarna, framhåller Robert Kuuttinen.
– Om extra pengar samlas in kan oförutsedda problem lösas under eller efter rensningen. Nya rensningar kan även påbörjas smidigare. En stor detaljerad plankarta skulle underlätta så att man kunde se var dragna ledningar för vatten, avlopp, elektricitet och bredband finns, poängterar Engman.
