Traktor- och maskinhandeln reagerar på jordbrukets lönsamhetsproblem och akuta likviditetskris

Efter en viss optimism vid årsskiftet står nu lantbruksmaskinhandeln, framför allt traktorhandeln, och stampar på stället. Nyregistreringar av traktorer minskade i mars för andra månaden i följd.

I mars nyregistrerades 137 traktorer i Finland, vilket är 39 traktorer färre än under motsvarande period ifjol. Första hälften av april månad var ännu lugnare och då registrerades det enbart ett fåtal traktorer.

Det är svårt att hitta några enskilda vinnare i den här utvecklingen. Valtra, som är marknadsledande här på den inhemska marknaden, ser ut att ha förlorat mest, men det går inte att dra några större slutsatser på basis av en utveckling från bara en och en halv månads tid. John Deere håller alltjämt och relativt stabilt andra platsen i statistiken medan Fendt innehar tredje platsen under årets första månader. I den månatliga statistiken kan man också se att Claas försöker gå om och knipa tredje platsen, den utvecklingen inleddes redan ifjol. Inte heller CaseIH, Massey Ferguson eller New Holland befinner sig särskilt långt ifrån.

Traktorfabrikerna har nu i över ett års tid levt med komponentbrist och läget har inte blivit bättre under de senaste månaderna. Kriget i Ukraina förvärrade tvärtom det problemet. De stora lantbruksmaskintillverkarna i världen uppskattade för en dryg månad sedan att tre av fyra traktorfabriker kommer att vara tvungna att ta till produktionsuppehåll på grund av komponentbrist. En del fabriker har redan tidigare gjort det, som Valtras fabrik i Suolahti.

Den mest uppenbara förklaringen till varför traktor- och maskinhandeln går trögt för tillfället är förstås ändå den att lantbrukets ekonomiska läge är minst sagt utmanande. De eskalerande produktionskostnaderna i kombination med de stagnerade producentpriserna, spannmålen undantagen för producentprisernas del, har lett till en både akut och djup lönsamhetskris.

Likviditetsproblemen syns redan på gårdarna. Handeln har i och för sig signalerat att man förhandlar om priser med livsmedelsindustrin, men det är fortfarande för tidigt att sia om vad det kommer att ge för resultat och framför allt om dessa resultat kommer att synas i producentpriserna i tillräcklig omfattning. Speciellt husdjurssektorerna har det mycket kämpigt just nu. Samtidigt vet vi att bankerna snart kommer att höja räntorna ytterligare, den utvecklingen har redan börjat. De mörka molnen tornar alltså upp sig vid horisonten och det är inte så konstigt att jordbrukarna drar sig för att investera i en ny traktor eller lantbruksmaskin.

Landsbygdens Folks första nummer utkom den 16 april 1947 och därför firar vi tidningens 75 år i detta nummer. Med tanke på att det finländska lantbruket just nu går igenom sin värsta kris under EU-tiden, sannolikt kan man till och med vidga tidsperspektivet ytterligare, så finns det fortfarande en hel del att skriva om och jobba för på en producenttidning som Landsbygdens Folk. Formerna förändras kanske över tid, och ska också förändras med sin tid, men arbetet består och går vidare.