Tdrd1
Erkki Nylund och Joakim Strand överräcker växthusbranschens vädjan till ledamöterna Peter Östman, Jussi Saramo, Esko Kiviranta, Anders Adlercreutz och Tiina Elo.
Jordbruk SLC

Trädgårdsdagen gjorde
come back i riksdagen

Fredagen 20.5 ordnades trädgårdsdagen i riksdagen efter en fyraårig coronapaus. Växthusbranschens organisationer överräckte en vädjan till riksdagsledamöterna där kostnadskrisen och försörjningsberedskapen stod i fokus.

Fredagen den 20 maj gick trädgårdsdagen av stapeln för första gången sedan 2018. Växthusföretagen och odlarna fick efter coronaåren igen möjlighet att visa upp sina grönsaker och tala direkt med politikerna.

Dagen påbörjades i lilla parlamentet klockan 10 genom att växthusbranschens vädjan överräcktes av Erkki Nylund från Handelsträdgårdsförbundet samt ordföranden för ÖSP:s trädgårdsutskott Joakim Strand till riksdagens talmän och riksdagsgruppernas ordförande.

Branschens vädjan behandlade värdet av inhemsk växthusodling, självförsörjningen och kostnadskrisen. Växthusföretagarna uppmanande ledamöterna att fatta beslut som åtgärdar lönsamhetsproblemet och tryggar en viktig branschs fortlevnad i vårt land. Av alla nordiska länder är nämligen andelen inhemska grönsaker högst i Finland. Det finns sammanlagt 804 växthusföretag i vårt land som sysselsätter 6.600 personer och odlar på en yta omfattande 369 hektar.

I vädjan poängterades också den finländska växthusodlingens miljömässigt höga standard. Mellan 2004 och 2017 minskade koldioxidavtrycket med 56 procent medan vattenavtrycket är endast en niondel av importprodukternas. Av energiförbrukningen uppgår 65 procent av solenergi. 

Politikerna returnerade både uppskattningen för växthusbranschen och oron och utlovade sitt stöd – som sig bör. Man poängterade kostnadskrisen, handelns ställning samt de finska grönsakernas höga kvalitet och miljövänlighet.

Efter att vädjan överräckts fortsatte tillfället med allmänt mingel, umgänge och konversation. Gästerna fick möjlighet att beundra och provsmaka de delikata och vackert uppsatta grönsakerna.

Försörjningsberedskapen inverkar på torvfrågan

Joakim Strand, som är både ordförande för ÖSP:s trädgårdsutskott och växthusodlare i Närpes gav några kommentarer gällande tillfället. Han uppfattar trädgårdsdagens återkomst som viktig för branschen.

– Idén är att visa upp näringen, påpeka problemen och vad vi gärna vill att våra riksdagsledamöter skall besluta om. Idag uppvaktar vi dem med lite tomater, gurka och andra grönsaker.

Strand ser energikostnaderna och torvfrågan som de största orosmomenten för tillfället. För växthusnäringen är den inhemska odlingstorven som växtunderlag något man i sin vädjan kallar ”livsnerven” och en ”stolthet” i branschen. Trots att också alternativ till torven utvecklas tar denna process många år, vilket betyder att torven är kritisk för den inhemska växthusodlingen. Det finns dock tecken på en attitydförändring bland politikerna i och med det förändrande världsläget.

– Nog märker man att dom inte är så hårda på det här med att torven skall bort. De verkar mjukna nu för tillfället åtminstone.

Frågan om självförsörjning och matproduktion har också lyfts på bordet vilket Strand ser som positivt.

– Vi har varit lite bortglömda och pressade tidigare när man trott att det finns mat i överflöd utan att tänka på vem det är som producerar maten. Men frågan har ju aktualiserats nu, så mera och mera ser politikerna det som viktigt huruvida maten kommer från hemlandet.

Tdrd2
Växthusnäringens representanter: Stefan Gulin, Joakim Strand, Tore Svarvar, Stefan Skullbacka, Ulf Harf, Conny Söderback, Jennifer Ivars, Mikael Åkersten och David Pettersson.

Handelns ställning är problematisk

En annan aktuell fråga är handelns ställning som Strand ser som kraftig i jämförelse med primärproducenternas.

– Vi har ju ingen makt gällande vad vi behöver få för våra produkter. Det är handelskedjorna som styr priset helt.

Lösningen borde enligt Strand komma från politikerna i form av ett beslut om vad handeln får lägga på för provision, och vad handeln respektive producenten får av priset. För tillfället är situationen orättvis både mot producenten och konsumenten, och tycks dessutom vara svår att lösa på marknadsväg.

– Nog måste det kanske komma från politiskt håll för att det skall bli en förändring. Jag tror inte att vi får handelskedjorna att reagera, genom att de då skulle öka våra priser eller sänka sina marginaler.

Opinionsbildning framom politiska ingrepp 

I vimlet befann sig också Sfp-politikern Anders Adlercreutz vars familj har ett eget litet jordbruk i Pargas. Adlercreutz ser att coronapandemins och Ukrainakrigets inverkan på de globala logistikkedjorna gjort att man omvärderat synen på självförsörjningen. Men vad kan lagstiftaren egentligen göra?

– Gällande kostnadsstrukturen får vi se vad vi kan göra. Men vi behöver en sund konkurrens där också primärproducenten har en starkare position. Det kan vara svårt att uppnå med politiska medel, men vi politiker kan påverka den allmänna opinionen och kräva ett starkare ansvarstagande av dagligvaruhandeln.

Enligt Adlercreutz har detta fungerat endast delvis. Handeln pekar ofta på de trappsteg som finns mellan dem och primärproducenterna, men exempelvis gällande private labels ser Adlercreutz att argumentationen inte håller.

– Här har handeln faktiskt total kontroll. Om någon av våra stora kedjor vill lansera ett rejält märke kan den göra det, och kräva att primärproducenten får ett skäligt pris.

Det största problemet är enligt Adlercreutz den centraliserade marknaden som ur producentens synvinkel hindrar konkurrenssättning. Adlercreutz ser dock få förutsättningar för direkt reglering, utan politikerna kan här närmast agera opinionsbildare.

Tdrd4
Mot slutet av dagen tilltog aktiviteten då de närvarande fick plocka med sig grönsaker.

Den finska maten har ett starkt identitetsvärde

Opinionsbildningen sträcker sig både inom och utanför rikets gränser. På hemmaplan blir finländarnas i viss mån unika relation till mat central.

– Jag tänker mig att det här med finländsk mat är en ganska stor del av folksjälen. Vi har urbaniserats så sent så vi upplever vi att det är viktigt att maten kommer nära ifrån.

Han tycker att finländarna överlag brukar ha ett personligt förhållande till maten, och ser därför också att diskussionen om matproduktion intagit en viktig roll i riksdagens arbete.

– Folk är medvetna om primärproduktionens situation idag, och det finns en klar vilja att göra allt som behövs för att det skall finnas inhemsk produktion också i framtiden.

Politikerna har också möjlighet att påverka det starka potential för internationell branding som den rena och miljövänliga finska maten inbjuder. Adlercreutz tänker sig att tilliten till de nordiska samhällena, vår natur och Norden som världens redan nu bästa regionbrand kunde leda långt. 

– Nordisk, ren mat som växer under långa ljusa sommarkvällar – det här är mat som har ett ansikte, som har en identitet och som har ett ursprung.

Grönsakerna hittade hem

Folk fortsatte att komma och gå under dagen. Runt halv ett tiden uppenbarade sig jord- och skogsbruksminister Antti Kurvinen, men gjorde endast en kort rond av handskakningar och ordväxling innan han svepte ut igen.

Även riksdagens talman Matti Vanhanen närvarade, likaså finansminister Annika Saarikko samt en rad andra riksdagsledamöter.

Dagen avrundades runt 14-tiden. Med sig hem fick politikerna en portfölj fullpackad med tomat och gurka samt broschyrmaterial fullspäckat med information.

Aktiviteten och närvaron fick ett uppsving i slutet då de färggranna uppläggningarna skulle plockas isär. Utrustade med papperspåsar fick var och en plocka med sig tomat, gurka, paprika, bönor, örter och annat. Den livliga torgandan tycktes som en passande avslutning på en produktiv dag.

Tdrd3
Våra inhemska grönsaker är rena, högklassiga och miljövänliga.