EU-parlamentets miljöutskott vill omklassificera skogsenergi som icke-förnybar. EU-parlamentariker Nils Torvalds (SFP/Renew) betraktar utskottets ståndpunkt gällande skogspolitik och biodiversitet som bakvänd.
EU-parlamentets miljöutskott fastslog nyligen att skogsenergi inte längre bör räknas som förnybar. I dagsläget är 30 procent av den finska energiproduktionen träbaserad medan 70 procent av den förnybara energin är träbaserad. Enligt MTK skulle 20 TWh – motsvarande två års energiproduktion vid kärnkraftverket i Lovisa – klassas som fossilt i ett slag om förslaget gick igenom.
Enligt Nils Torvalds, som är EU-parlamentariker och koordinator i miljöutskottet, handlar problemet om en skogs- och miljöfråga som blivit förenklad och politiserad.
– Diskussionen kring biodiversitet har blivit influerad av ideologiska element där allting dras över samma kam.
Bilden av den finska skogen är förvrängd
Torvalds poängterar att det finns liten förståelse för borealskogen i Finland eftersom de stora ländernas skogar ser helt annorlunda ut.
– Landhöjningen i Finland innebär att mycket här varit under vatten relativt nyligen – granen etablerade sig för endast 5.000 år sedan. I kontrast till äldre skogar är biodiversiteten hos oss ung och ingen särutveckling har ännu hunnit ske.
– Vi vill naturligtvis inte förringa de problem som finns på övriga håll i Europa eller världen, men i detta fall gäller de inte Finland.
Enligt miljöutskottets ställningstagande skulle skogsindustrins biprodukter fortfarande klassas som förnybar energi, men den primärbiomassa som uppstår vid skogsskötsel skulle falla ut ur klassificeringen. Det verkar därmed som om träet då det passerar vissa produktionsanläggningar på något sätt blir förnybart.
– Här finns ingen logik. Det handlar främst om ideologi och den oro som bilder av stora kalhyggen ger beslutsfattarna. Man stänger ögonen för realiteterna och tillåter till och med mera kolkraft framom energi från skogar som förnyar sig.
– Hoppeligen kan UPM:s kommande biodrivmedelsfabrik i Leuna bidra till en attitydförändring i Tyskland.
Torvalds efterlyser balans i samhällsbygget
Torvalds poängterar även vikten av balans i samhällsbygget gällande miljömässiga och socioekonomiska faktorer.
– Om man går in för en oresonlig ekonomisk politik skapas det instabilitet i samhället och avog gentemot all klimatpolitik. De sociala och ekonomiska aspekterna måste beaktas.
Torvalds ser också direkta rättsliga och sociala problem för Finland gällande EU:s försök att ge sig in i skogsbrukspolitiken.
– Man kan inte bara traska över lantbrukarnas äganderätt.
Miljölobbyn har stor makt i Bryssel
EU saknar en gemensam skogsbrukspolitik, men en europeisk skogsstrategi har dock fastställts, vars senaste version publicerades sommaren 2021. Skogsstrategin utgör därmed inget bindande regelverk medan skogsbrukspolitiken i princip är en nationell behörighet. Strategin utgör dock bas för en del beredande arbete i kommissionen. Gällande energi och miljö har EU dock beslutandemakt, och biodiversitetsfrågan är ett sätt för unionen att påverka även den nationella skogsbrukspolitiken.
– Miljölobbyn har ett stort inflytande i EU-parlamentet. Vissa parlamentariker blir invalda på basen av röster från miljörörelsen, och en del assistenter kommer in direkt från dessa organisationer. Och som representanter för en ensaksrörelse förmår de inte se helheten.
Hur kommer det hela att sluta? Torvalds ser det som oklokt att i detta skede ge några mera detaljerade prognoser kring ämnet, men hoppas på en ändring i miljöutskottets ställningstagande inför parlamentsbehandlingen nästa höst. Hans approach är tydlig:
– Man måste vara optimist om man vill syssla med politik.