Den torra sommaren har påverkat vattenreservoarerna i hela Norden vilket kan avspeglas i vinterns elpriser, berättar Antti Paananen, direktör för marknadstillsyn på Energimyndigheten. Skillnaden mellan årets fyllnadsnivå i jämförelse med fjolåret motsvarar ungefär 18 terawattimmar energi, vilket kan jämföras med Finlands årliga förbrukning på cirka 85 terawattimmar.
– För närvarande är den så kallade fyllningsgraden cirka 65-66 procent, säger Paananen. År 2017 var fyllnadsgraden 80-81 procent och för två år sedan 77-78 procent.
Mediannivån vid den här tiden på året är 81-82 procent, vilket uppnåddes i fjol.
Betydligt lägre vattennivåer påverkar grossistpriset på elektricitet.
– Höstens väder och nederbörd avgör hur lagren börjar fyllas och hur elpriserna utvecklas inför vintern, säger Paananen. Normalt har vattennivåerna varit som högst i oktober-november före vädret blir kallare.
Grossistpriset på el påverkas också av att priset på utsläppsrätter stigit den senaste tiden. För två veckor sedan steg priset på marknaden till över tjugo euro per ton koldioxid. Åren 2016-2017 varierade priset mellan 4-8 euro per ton koldioxid.
– Priset har stigit betydligt i år. Priset på utsläppsrätter påverkar produktionskostnaderna i synnerhet för elanläggningar som drivs med fossilt bränsle. Det speglas i sin tur i grossistpriset på el, eftersom dessa anläggningar tas i bruk till sist när alla andra anläggningar är i produktion.
Energimyndigheten förutspår inte hur energipriserna kommer att utvecklas, men för tillfället är priset på ett derivatkontrakt 55 euro per megawattime för sista kvartalet i år och första kvartalet nästa år. För några veckor sedan var priset 58 euro per megawattimme, berättar Paananen. Prisnivån för ett derivatkontrakt för hela 2019 har varit cirka 42 euro per megawattimme under de senaste dagarna.