Tony Hyden
Tony Hydén, jordbrukare och verksamhetsledare för andelslaget Lappträsk Farmarna, har allt mer gått från växtodling till ett slags jordbrukande som innebär ett verkligt helhetstänk. Hydén är nu första pristagare från den i fjol grundade ”Fonden för hållbar odling”.
Jordbruk

Tony Hydén är första pristagare
från Fonden för hållbar odling

I fjol, i samband med lantbruksrådet Bengt Sohlbergs 70-årsdag, grundades Fonden för hållbar odling. Tony Hydén, jordbrukare, agrolog och verksamhetsledare för Lappträsk Farmarna är fondens första pristagare. Hydén har med tiden utvecklat växtodlandet till ett slags helhetstänk.

– För att gå framåt har vi egentligen tagit ett steg bakåt. Från växtodlingen har vi gått mer mot jordbrukande i ordets fullständiga bemärkelse. Vi sliter ut våra jordar genom att utarma dem alltför mycket. Det är inte hållbart på sikt på de lerjordar vi har, säger Hydén.

Skördeutvecklingen i Nyland bekymrar Hydén.

– Skördeutvecklingen under de senaste tio åren har inte varit positiv, det har stått och stampat på stället. Vi måste helt enkelt bryta den trenden och det enda sättet är att se till att jorden mår bra, säger han.

Know-how från stora gårdar i Sverige

Mycket av den kunskap som Hydén nu tillämpar har han bekantat sig med utomlands, mest i Sverige.

– 2014-2015 besökte vi större gårdar i Sverige och fick mycket av de idéer som vi sedan börjat jobba med här hemma. I Finland fanns det inte då forskning inom det här, i dag finns det ändå lite, säger Hydén.

De här sakerna gäller då till exempel mellangrödor (fånggrödor). En upptäckt var att det på gårdarna i Sverige fanns en massa maskar i jorden.

Mellangrödor har man enbart de år som åkern blir i stubb. Mellangrödan skyddar också markytan mot tillslamning.

– Jordbearbeta mindre och se till att maskarna har föda. Och föda för maskarna är växtrester på åkerns yta och när maskarna kommer upp till ytan så skapar de maskgångar som behövs för att bearbeta jorden. Samtidigt ger de i från sig exkrementer som också är viktiga.

Växttäcke helst året om

I stora delar av världen odlar man höstgrödor året om. Talar vi om vete så är det i regel just höstvete det odlas.

– Det är inte alls omöjligt att få 7-8 tons skördar på höstvete i södra Finland, säger Hydén.

Med en mindre bearbetning på våren så utjämnar man fuktförhållandena i åkern. Nästa steg är att enbart bearbeta såraden, det vill säga strip till. Det möjliggör att ha allt i grönt mellan såraderna. Samtidigt binder man då allt mer kol till marken.

Hydén poängterar också betydelsen av att i växtföljden ha grödor som binder kväve i och med att kväve kostar.

– Av de rörliga kostnaderna så är handelsgödseln den absolut största, 30-45 procent, säger han.

Hydén följer givetvis med de ekonomiska nyckeltalen bakom odlingen. Han har noggrann uppföljning från de senaste tio åren.

– Här inom Lappträsk Farmarna satte vi för tio år sedan 1,9 timme arbete per hektar för att få en gröda etablerad, i dag är motsvarande siffra 0,96 timme per hektar, säger han.

Produktionsgrödan ändå fortfarande viktig

Trots att Hydén infört ett helhetstänk är själva produktionsgrödan och dess avkastning alltjämt viktig.

– Vi frågar oss hur vi ska kunna gödsla grödan optimalt. Därför måste vi mäta kvävenivån och det gör vi med Yaras N-sensor. Tack vare den mätningen får vi en utjämnade effekt och så gödslar vi inte heller för mycket, säger Hydén.

Alla grödor gödslas mer än en gång. Man ger alltid en startgiva som räcker så att man kommer till stadie 30-32, beroende på hur mycket marken levererar kväve. Och sedan kommer tilläggsgivorna på det.

– I höstsäd gör vi två körningar med N-sensorn och kompletterande gödselgiva. I vårsäd i regel enbart en giva, men i vårvete ändå två, säger Hydén.

Om odlingsbetingelserna plötsligt förändras kan man också ha nytta av att ha gjort en körning med N-sensor. Till exempel 2018 var ett mycket torrt år och eftersom man då insåg att avkastningen hur som helst skulle bli liten så drog man ner på gödslingen och det kunde man göra tack vare att man gjort en kartläggning och att man körde med delad giva.

– Då kunde vi dra ner på de kompletterande gödslingarna och sparade i varje fall in på den kostnaden, avslutar han.

Tony Hydén tilldelades priset förra veckans torsdag i samband med ProAgria Nylands Svenska Lantbrukssällskaps årsmöte på Konstfabriken i Borgå.


Tonys fem teser för ett helhetsmässigt jordbrukande

1) Mellangrödor är viktiga på flera olika sätt.
2) Jordbearbeta mindre, sätter in mindre syre > långsammare förmultning, bland annat för att få mera mask.
3) Växttäcke helst året om, bland annat för kolbindningens skull.
4) Blockodling.
5) Effektivt utnyttjande av maskinkapaciteten (GPS, automatstyrning, CTF (fasta körspår) på sikt).