Det har länge varit tyst om en fortsatt utvidgning av den europeiska unionen österut, sedan Kroatien anslöts i medlet av 2013. Tio östliga länder utanför EU kan småningom räkna med ett medlemskap, men Ukrainas bönder tvekar.
Efter Kroatien har diskussionerna om en fortsatt EU-utvidgning dämpats, men det innebär inte att processen skulle ha stoppats. Det framgår av den tyska bondeorganisationen DBV:s senaste lägesrapport.
Ett medlemskap i EU-familjen känns lockande för flera länder, som hoppas på demokratiska och ekonomiska reformer. Varje land som vill ansluta sig till EU måste först lämna in en ansökan om medlemskap till EU-rådet.
Det blir sedan EU-kommissionens uppgift att bedöma om ifrågavarande land eller länder kan beviljas kandidatstatus. Om så är fallet, kan förhandlingar om en anslutning till EU påbörjas. Alla EU-länder måste ge sitt samtycke.
När förhandlingarna har inletts, ska kandidatlandet förbereda åtgärder för att införa EU:s lagar och standarder. Efter avslutad process ska EU-kommissionen bedöma om landet är redo för anslutning.
Tio länder i kö
I kön står sedan en längre tid tio intresserade kandidatländer. De är Albanien, Nordmakedonien, Bosnien-Herzegovina, Makedonien, Serbien, Turkiet, Ukraina, Moldau, Georgien och Kosovo.
Processen är inte helt problemfri och många frågar sig redan hur långt EU borde sträcka sig. Den senaste utvidgningen har redan förorsakat åtskilliga processer.
Olika medlemsländer hämtar med sig olika kulturer. EU:s utvidgning österut har redan medfört svårigheter. Ett Europa med 35 eller 37 länder riskerar att bli ett byråkratiskt monster.
Förhandlingarna om en anslutning av Turkiet till EU har de facto legat på is sedan 2016. Jämfört med de små kandidatländerna på Balkan och kandidatlandet Georgien gestaltar sig Ukraina som en veritabel tungvikt.
Ukraina är ett viktigt jordbruksland. På grund av vidsträckta arealer med bördig jordbruksmark har Ukraina utvecklats till en tung leverantör av vete, majs och oljeväxter.
Trots kriget är Ukraina en massiv producent av jordbruksprodukter. Enligt statistiken består 46 procent av landets totala export av jordbruksprodukter från de vidsträckta åkrarna.
Enligt beräkningar från det tyska ekonomiska forskningsinstitutet IW skulle Ukraina i egenskap av fullvärdigt EU-medlemsland vara berättigat till mellan130 och 190 miljarder euro på grundval av den fleråriga budgetramen.
Det vidsträckta agrarlandet Ukraina skulle få tillgång till betydligt högre CAP-stöd än Rumänien eller Polen. I gengäld borde Ukraina i egenskap av EU-land förpliktas att följa EU:s jordbruksstandarder.
Ukrainas bönder tvekar inför EU
Dessa krav betecknas som en hög tröskel för Ukrainas jordbruk, ifall landet skulle anslutas till EU. De ukrainska producenterna förefaller inte att vara särskilt intresserade av en anpassning till EU som exportmarknad.
En eventuell EU-anslutning skulle sannolikt reducera exportmöjligheterna kännbart. Det säger ordföranden för Ukrainas jordbruksråd (UAC) Andriy Dykun till den tyska sajten Topagrar.
De ukrainska växtodlarna exporterar hellre sina skördar till landets traditionella marknader. Enligt Dykun är de ukrainska bönderna inte intresserade av export till EU på grund av de krångliga EU-kraven.