På tisdagskvällen offentliggjorde regeringen sin fjärde tilläggsbudget. Det är fråga om en historiskt stor tilläggsbudget, Finlands största någonsin, på 5,5 miljarder euro. Slår man ut summan på befolkningen blir det 1.000 euro per finländare. Samtidigt betyder det här att staten tar på sig en skuld på 18,8 miljarder euro. De riktigt stora pengarna i den här tilläggsbudgeten går till kommunerna och infrastruktursatsningar.
Det är med andra ord inga småpengar som regeringen nu öser över vårt blåvita och sommarfagra land. Bland de fem regeringspartierna tycks det ha funnits, i varje fall tillräckligt, samförstånd om att ordentligt tilltagna stimulerande åtgärder är vad som behövs i nuläget.
Hetemäki-arbetsgruppens rapport, som regeringen säkerligen studerat noggrant, slår fast att den ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin kommer att vara tyngre än återhämtningen efter finanskrisen. Det här främst på grund av att den här krisen är än mer global och har slagit till över hela världen mer eller mindre samtidigt.
Statsskulden ökar hur som helst rejält och det står redan nu klart att den finländska offentliga ekonomin får vänja sig med såväl hängslen som svångrem under största delen av 2020-talet. Vi gick in i coronakrisen med ett märkbart underskott i statsfinanserna och det hållbarhetsgapet växer nu hela tiden.
För jord- och skogsbrukets del är tilläggsbudgeten ingen särskilt glädjande läsning. Om den politiska viljan fanns kunde branscherna behandlas bättre. Sett i eurobelopp så behandlas de facto jord- och skogsbruket betydligt sämre än företag i allmänhet med tanke på att Business Finland tilldelas ytterligare 300 miljoner euro för att bistå företag i ekonomiskt blåsväder.
Det är fortfarande oklart om företag till exempel inom jordbruks- och trädgårdsbranschen kan söka om de här pengarna, men det ser närmast mörkt ut.
Inom jord- och skogbrukssektorerna är det endast skogsindustrin som tilldelas större resurser. De 156 miljonerna till infrastruktur i anslutning till den av Metsä Group planerade bioproduktfabriken i Kemi måste ses som en stor satsning och ett slags ”tummen upp” av regeringen för anläggningens del. Ett ”tummen upp” som garanterat varit svårt att godta för De gröna.
Bioproduktfabriken kommer att trygga efterfrågan på bland annat massaved i såväl norra Finland som norra Sverige, det är en bra sak för alla skogsägare. Trots att regeringen nu ger en tydlig och positiv signal i det här ärendet så är det ännu inte helt avgjort. Bland annat fattas det regionala miljötillståndet och Metsä Groups egna beslut.
Några mindre smulor fördelas också till branschen. Gårdsbrukets utvecklingsfond Makera kapitaliseras med 70 miljoner euro. Producentorganisationerna krävde 200, så det är naturligtvis en besvikelse.
Den i samband med regeringsbildningen grundade klimatfonden kapitaliseras med 300 miljoner euro. Klimatfondens medel ska på sikt användas för gröna investeringar. Forststyrelsen tilldelas 13,1 miljoner euro för att upprätthålla olika naturobjekt och utveckla naturturismen. Olika grönområdes-, vattenvårds- och skogsskyddsprojekt tilldelas sammanlagt 53 miljoner euro. METSO-programmet för frivilligt skogsskydd specifikt 20 miljoner euro.
Det finns förhoppningar om att de gröna investeringarna som klimatfonden avser skulle innefatta sådant som kommer jordbruket tillgodo, till exempel biogas. Länge har det talats om att biogas har en outnyttjad potential och att vi i Finland kunde bygga upp ett nätverk av biogasreaktorer där man kunde dra nytta av de växtmassor, restprodukter och stallgödsel som uppstår i jordbruksproduktionen. Biogasproduktion är konkret cirkulär ekonomi när den är som bäst. Nu har regeringen möjlighet att vissa att de menar allvar med gröna investeringar och att det inte är fråga om tomt prat.