Tidig vård av plantskog är lönsam
och främjar skogen som kolsänka
Det finns just nu gott om medel att söka i stöd för tidig vård av plantskog. Det är en åtgärd som gynnar skogens tillväxt och samtidigt bidrar till att främja utvecklingen av skogen som kolsänka. Det är bra att utföra det här arbetet inom fem år efter slutavverkning. De nuvarande villkoren för stödet gäller ännu under 2022 och troligtvis 2023, men efter det är nuvarande lagstiftning inte längre i kraft.
Onsdagen den 1 december på förmiddagen har Kenneth Rehnberg just blivit färdig med att röja en figur med ett naturligt ungt plantbestånd norr om Borgå. Några hundra meter mot öster ska han ta itu med följande figur. Det finns flera figurer i den här skogen som han borde få färdiga i mitten av december.
Kenneth Rehnberg tycker om jobbet:
– Det känns bra att man lite måste kolla och se efter vad man gör här, säger han. Hur hårt kan man gå fram, vilka plantor ska man välja att ha kvar?
Skogsarbetet har ändrat sig
Förhållandena är bra med frusen mark och ett alldeles tunt lager snö. Figurerna har bördig mark och man kan räkna med att åtminstone björken kommer upp av sig själv här, hur mycket man än röjer.
Därför kan man i första hand koncentrera sig helt på att gynna tall och gran. Det är i synnerhet tallen som behöver lite hjälp på vägen, eftersom den behöver ljus och är känslig för piskande sly. Granen är inte så känslig för skugga men tycker inte om sly den heller.
Kenneth Rehnberg har ungefär 45 år bakom sig med skogsarbete.
– Jobbet har ändrat sig under den tiden, säger han. Tidigare var det mycket jobb i gallringar och slutavverkningar med motorsågen.
När skogsmaskinerna kom, begränsades jobbet med motorsåg närmast till överståndaravverkningar och numera börjar maskinerna ta över också dem, så det blir mer och mer vård av plant- och ungskog som gäller.
Röjandet löper fint med Kenneth Rehnbergs nya röjsåg som är tredje dagen i bruk. Jobbet har blivit lättare med åren, det finns lämpligare kläder och maskinerna är inte så tunga som förr.
– Men det har blivit längre mellan pauserna när en tank räcker längre, inflikar revirinstruktör Torolf Finnbäck.
Gott om medel
Enligt ett pressmeddelande nyligen från Finlands skogscentral finns det för tillfället gott om medel att söka för tidig vård av plantskog. I pressmeddelandet uppmanar centralens expert på projektförvaltning Yrjö Niskanen skogsägarna att överväga den här åtgärden om de har planterat eller förnyat i skogen för 5-7 år sedan.
Varje plantbestånd behöver skötsel i ett tidigt skede, helst inom de första 5 åren efter slutavverkning, med röjning av sly och ogräs kring plantorna för att de ska få mer utrymme att växa.
På ungefär 10-20 år växer en plantskog till kolsänka. Utvecklingen kan främjas genom tidig vård av plantskog och vård av ungskog.
– När man utför tidig vård av plantbestånd vårdar man samtidigt framtidens kolsänka, säger Yrjö Niskanen.
I Finlands privata skogar uppstår enligt skogscentralens uppgifter ungefär 100.000 hektar ny plantskog varje år. På senare år har tidig vård av plantskog, som fått stöd, utförts på sammanlagt cirka 40.000 hektar årligen, med andra ord betydligt mindre än vad som skulle behövas. Visserligen finns det privata skogsägare som vårdar skogen också utan stöd, men det torde handla om små arealer.
Inom Svenskfinlands fastland har vi under perioden 2018-2020 uppnått 32 procent av målet i Österbotten, 34 procent i Egentliga Finland och 29 procent i Nyland.
– Det är en viktig åtgärd, eftersom den avgör vilken skog som kommer att växa på ytan under de följande 70 åren, säger Torolf Finnbäck. Den inverkar också avsevärt på skogens kvalitet.
Det är Finlands skogscentral som beviljar stöd för skogsförbättringsåtgärder enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk, ofta kallat ”Kemerastöd” av orden ”KEstävän MEtsätalouden RAhoituslaki”. Man söker stöden innan arbetet inleds och meddelar sedan när det är slutfört. Om man anlitar någon annan, till exempel skogsvårdsföreningen, sköter den om pappersarbetet.
Fråga av skogsvårdsföreningen
– Om skogsägaren själv vill vara aktiv i skogen tycker jag att vård av tidigt plantbestånd är en ypperlig åtgärd, säger revirinstruktör Torolf Finnbäck vid Södra Skogsreviret. Dessutom sparar man utgifter.
Man kan få stöd som självverksam skogsägare också. Först gör man en finansieringsansökan. Arbetet får inledas samma dag som man lämnar in ansökan. Man har ett år på sig att slutföra arbetet plus en månad att göra anmälan om verkställande. Sista datum för anmälan om verkställande finns i det finansieringsbeslut som Finlands skogscentral har skickat.
– Man måste också komma ihåg att tidig vård av plantbestånd är den första åtgärden efter förnyelseavverkning. Man bör återkomma efter några år med en ny röjning, säger Torolf Finnbäck.
Om man har ytor som berörs av medlen för tidig vård av plantskog kan man till exempel kontakta skogsvårdsföreningen, som också kan utföra jobbet.
Stöd ännu – men sedan?
Skogsägarna kan åtminstone ännu under nästa år, och möjligtvis även 2023 beroende på statsbudgeten, få stöd för tidig vård av plantbestånd i skogen enligt nuvarande villkor. Senast den sista december 2023 är den nuvarande lagstiftningen emellertid inte längre i kraft.
En arbetsgrupp, den så kallade METKA-arbetsgruppen, kom i vintras med några förslag till ersättning av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. Bland arbetsgruppens förslag finns att stödet för vård av plantbestånd och ungskog skulle bli på samma nivå, 200 euro per hektar. I dag är stödet högre för vård av ungskog än för plantbestånd. Dessutom skulle man inte längre få förhöjt stöd för uppsamling av klenträd.
Arbetsgruppen föreslår vidare att stödet för vård av plantbestånd och ungskog ska beviljas i form av de minimis-stöd, det vill säga offentligt stöd av mindre betydelse, som under tre års tid kan beviljas en sökande till sammanlagt högst 200.000 euro.
I och med att stödet skulle utbetalas som de minimis skulle man inte längre lämna in ansökan innan vårdarbetet inleds. Det här skulle minska markägarnas och även entreprenörernas, till exempel skogsvårdsföreningens arbetsbörda liksom också skogscentralens.
Enligt arbetsgruppens förslag skulle också figurernas minimistorlek på en halv hektar slopas.
Innan de nya reglerna kan träda i kraft måste de i alla fall presenteras i ett lagförslag, som ska godkännas i riksdagen och notifieras hos EU-kommissionen. Om möjligt kan riksdagen godkänna lagförslaget också före 2024 och samtidigt upphäva den lag som nu gäller. Vi väntar emellertid ännu på EU:s nya direktiv för statliga stöd för att kunna bereda ett lagförslag.