Digisemi
Digital teknik kan ge förutsättningar för förbättrad lönsamhet på gårdsnivå och miljönytta för samhället. FOTO: Landpixel
Jordbruk Maskin & teknik

Tiden för digitalisering är här
– ger nytta både för jordbruk
och samhälle

Digitalisering och delning av data ger förutsättningar till förbättrad lönsamhet och miljönytta för jordbruk och samhälle, var budskapet under Finlands Svenska Andelsförbunds webbinarium förra veckan. Omvandlingen kräver tid och resurser, men jordbruket har inte råd att hamna på efterkälken.

Det finns många motiveringar för digitalisering inom lantbruket, både för företagaren och från samhällets perspektiv. Vid Andelsförbundets webbinarium berättade Martina Candolin, ledande expert inom digitala tjänster vid ProAgria Keskusten Liitto, om hur digitaliseringen och gårdsdata kan stöda lantbruksföretagarnas arbete.

– Digitalisering och digital teknik kan ge förutsättningar för förbättrad lönsamhet på gårdsnivå och bidra till miljönytta och ökad konkurrenskraften för det finländska jordbruket från ett samhällsperspektiv, sade Candolin. Bland annat ökar det möjligheten för precisionsodling.

Alla drar nytta av att jordbruket utvecklas

Jordbruksbranschen och samhället går hand i hand, och därför drar alla nytta av att jordbruket i sin helhet utvecklas. Det görs bland annat genom att samla in och bearbeta digital data för att optimera produktionen.

– Det intressanta blir när man kan se egen data i ett större perspektiv, sade Candolin. För att det ska vara möjligt måste vi kunna säkerställa en stor mängd data, och det får vi bara om tillräckligt många är med och delar sin egen data.

Digitala tjänster utvecklas för att stöda beslutsfattningen baserat på data.

– I dag har vi ganska splittrad data inom jordbruksbranschen. Alla bygger lite sina egna lösningar. För att kunna ta följande steg behöver vi tydligare spelregler för hur vi ska dela data, och en infrastruktur som stöder det.

Målet är att bygga ett digitalt ekosystem runt gården. Det är viktigt att företagaren känner att han eller hon själv har kontroll över läget och den data som delas.

– Det sägs att digitalisering är ca 20 procent teknik och 80 procent tänkesätt, konstaterade Candolin. Man måste vilja använda och ta till sig ny teknik.

Svårt att mäta avkastningskrav

För att en företagare ska dela sin data med andra aktörer måste det ge ett tilläggsvärde och kännas som en tillräckligt bra affär, sade Candolin.

– Det är däremot svårt att sätta ett exakt avkastningskrav på en övergång till ett mera digitalt jordbruk, konstaterade Jukka Suvitie, VD för Pellervoinstitutets PI-johtamiskoulu.

Suvitie talade under webbinariet om hurdan räntabilitet man kan kräva på digitalisering som investering.

– Man kan inte bara se på siffror. Säger vi nej till digitala satsningar betyder det många negativa saker för jordbruket. Jag skulle fråga om ditt företag vill vara vid liv ännu om 10 år eller inte. Det är ganska dramatiskt.

Enligt Suvitie är det helt enkelt dags att stiga in i den digitala eran.

– Det är upp till jordbruksbranschen hur mycket man vill kunna påverka. Vill vi få ut mera av livsmedelskedjan måste vi vara med från början och bygga upp de digitala tjänsterna kring gården.

Omvandlingen från analogt till digitalt kräver många förändringar.

– Först och främst kräver det ett nytt tankesätt och en ny process för att göra saker. Det är kanske det svåraste. Vi måste ha nya maskiner, licenser och program. För det andra behövs utbildning, både av chefer och hela personalen. Det tar tid.

Enligt Suvitie är frågan ändå inte ifall vi har råd att satsa på digitalisering.

– Jag skulle hellre fråga om vi har råd att inte göra det.