Skogsmaskinförare Thomas Johansson sitter och myser inne i hytten till sitt nyförvärv. För ovanlighetens skull är det minusgrader och skogsmaskinen lämnar snygga spår efter sig i Pojoskogen där han för tillfället arbetar.
Sedan i höstas har Thomas Johansson utfört energiavverkningar med en kombimaskin som han själv låtit bygga. Snabbt och metodiskt griper han med maskinen tag i ett knippe sly, klipper av det med giljotinen och placerar det prydligt i en hög.
– Man kan säga att det här är världens enda kombimaskin som ser ut just så här, säger Johansson nöjt.
Han beställde John Deeres nästminsta skotare, modell 1010G, från fabriken i Joensuu och lät sedan bygga om den till en kombimaskin vid företaget Moisio Forest i Viitasaari.
Slangdragningen till klippningsaggregatet förnyades, lastutrymmet förändrades, mätsystemet och styrsystemet inne i hytten gjordes om och joystickarna försågs med nya knappar.
Med alla förändringar uppskattar Johansson att den nya maskinen kostat honom omkring 400.000 euro.
En maskin för två maskiners arbete
Johansson bor själv i Ingå, men har hela Västnyland som sitt arbetsfält. Efter att ha jobbat med traditionella skogsmaskiner i många år kom han fram till att just den maskin han själv önskade inte finns på marknaden.
Han gjorde upp planer och kontaktade familjeföretaget Moisio Forest som tände på idén. Resultatet är alltså en kombinerad skördare och skotare som både fäller och kör ut virke.
– Många skogsägare lever i tron att röjningsarbeten bli dyra, men med den här metoden behöver man inte röja med röjsåg först. Eftersom den både klipper och kör ut behövs bara en maskin på plats. På så vis sparar man också i flyttningskostnader.
Johanssons kombimaskin lämpar sig bäst för oröjda, klena gallringsbestånd i åldern 10 till 25 år. Lite grövre virke iblandat är heller inget problem. Stammar med en diameter på upp till 30 cm kapas obehindrat och sorteras som massaved. Maskinen är utrustad med både mätnings- och vägningsapparatur.
Körstråken bildas med tjugo meters mellanrum och kan användas på nytt när det är dags för gallring.
Energivirket flisas i skogen och transporteras sedan till närliggande värmeverk.
Räddning för slarvigt skötta skogar
Metoden får också grönt ljus – med råge – från Skogsvårdsföreningen Södra skogsreviret. Revirinstruktör Stefan Sundqvist säger att det finns en hel del ungskogar som blivit lite bortglömda då det borde varit dags för röjning
Energiavverkning i den här formen gör ändå att skogen snabbt växer till sig och iståndsättningen blir inte lika dyr som med traditionella metoder som förhandsröjning med röjsåg.
– Skogen börjar växa och utvecklas på ett helt annat sätt när onödiga stammar kommer bort och tillväxten koncentreras till rätt individer, säger Sundqvist.
Han ger tummen upp för slutresultatet och påpekar att metoden också rent ekonomiskt är berättigad. Tack vare Kemera-stöden får skogsägaren ett hyfsat ekonomiskt resultat också vid vård av ungskog.
Skogsägaren har möjlighet att få 230 euro per hektar som statsstöd för vård av ungskog förutsatt att det uppfyller de uppställda kraven. Om man i samband med vård av ungskog samlar ihop klenvirket för att användas som energi kan stödet höjas med 200 euro per hektar. Sammanlagt blir stödet då 430 euro per hektar.
Villkoren för stödet hittar du till exempel på Skogscentralens webbplats.