Fram till den sista januari är Österbottens landskapsplan 2040 framlagd till påseende. Fram till det kan allmänheten lämna in anmärkningar om förslagen. I måndags fick markägare information om vikten av att ta del av planen som har direkt inverkan på markanvändningen.
I Nyland väckte den nya landskapsplanen mycket diskussion i fjol. Som bäst är Österbottens landskapsplan 2040 framlagd till påseende och fram till den sista januari har allmänheten möjlighet att lämna in anmärkningar.
– Det är viktigt att markägare är vakna och på alerten. När den nya landskapsplanen i Nyland lades fram väckte den mycket diskussion eftersom den direkt inverkar på privatpersoners markanvändning. Därför är det viktigt att alla markägare i Österbotten nu verkligen tar en titt på den, säger Thomas Antas, viceordförande för SLC och ordförande för miljö- och markpolitiska utskottet.
Antas var på plats på YA i Gamla Vasa i måndags när ÖSP, Skogsvårdsföreningen Österbotten, SLC och Finlands skogscentral ordnade ett informationstillfälle för markägare om Österbottens landskapsplan 2040. Tillfället lockade inte så värst många deltagare.
– Det skulle gärna få vara fler deltagare eftersom det här är en viktig sak. Landskapsplanen påverkar planläggningen på många nivåer och är ett viktigt styrmedel som påverkar oss markägare och markanvändningen, säger ÖSP:s viceordförande Niclas Sjöskog som också är viceordförande för Österbottens förbunds fullmäktige.
Planen påverkar kommunernas planläggning
Finlands skogscentral, Österbottens förbund och NTM-centralen redogjorde grundligt för vad de olika beteckningarna i förslaget till landskapsplan, som ska godkännas senare i vår, betyder. Men den huvudsakliga diskussionen handlade i långt om hur mycket landskapsplanen egentligen påverkar kommunernas planläggning.
Som exempelvis om det finns ett rekreationsområde, nya vägar eller friluftsleder inritade i landskapsplanen. Enligt Fredrik Ström är det mycket svårt att få ändringar i den kommunala planläggningen om det i landskapsplanen finns något dylikt inritat.
– Jag har märkt att landskapsplanen har en mycket styrande effekt i den kommunala planläggningen. Finns det en friluftsväg inritad så tolkar kommunen det som att den ska vara där, säger han och fick medhåll av många andra markägare på plats i Gamla Vasa.
Men enligt Christine Bonn och Ann Holm från Österbottens förbund är områden med så kallad utvecklingsprincipbeteckning riktgivande och ska tolkas utifrån skalan 1:100.000.
– Finns det inritad exempelvis en friluftsled så är den riktgivande och behöver inte gå exakt där. Så det ska inte vara ett problem i den kommunala planläggningen, menar de.
Har en styrande effekt
Men Ström och andra hävdar bestämt att kommunerna ändå ofta verkar tolka förslag i landskapsplanen mycket hårt.
– Från den kommunala planläggningen har jag ofta hört att det inte går att ta bort ett i landskapsplanen inritat objekt. I praktiken har landskapsplanen – trots att den är riktgivande – en mycket styrande effekt, menar han.
Thomas Antas fortsätter:
– Det borde finnas en bättre koordineringen mellan kommuner, vilket är tydligt i Nyland. Kopplingen mellan landskapsplanen och kommunernas detaljerade planläggning är i dag otydlig. Det är olika från kommun till kommun hur landskapsplanen tolkas. Dessutom tolkas landskapsplanen som lagen i kommunerna trots att det inte är nödvändigt. Det borde vara tydligare regler och skrivningar för hur landskapsplanen i praktiken förs till kommunerna. Som det är nu kan utslagen bli olika, säger han.
Trots att Österbottens landskapsplan inte innehåller så många planbeteckningar som direkt påverkar markägarna poängterar Antas vikten av att ta del av den så länge den är till påseende.
– Det är egentligen mest skyddsbeteckningar som påverkar markägarna i Österbotten men de är inte många. Men det lönar sig att föra fram sin åsikt om man vill göra anmärkningar. Österbottens Förbund måste bemöta varje anmärkning, säger han.