Vid årsskiftet tillträdde Patrik Karell som prefekt för bioekonomiutbildningen vid yrkeshögskolan Novia. Enligt Karell ligger fokus nu främst på att stärka lärarkapaciteten, men också på att skapa starkare band till forskningen och satsa på samhörigheten. Enligt studerandena Elin Flemmich och Axel Ålgars har utbildningen hittills lyckats bra i sina målsättningar.
Patrik Karell har utsetts till ny prefekt vid institutionen för bioekonomi vid yrkeshögskolan Novia. Hemma från ett lantbruk i Ingå och biolog till utbildningen har Karell även en gedigen forskarbakgrund i bagaget.
Förutom tjänster vid Helsingfors universitet och Åbo Akademi har han även forskat vid Lunds universitet och Uppsala universitet.
– Jag har tidigare även jobbat som specialforskare i bioekonomi vid Novia, och det känns väldigt fint och intressant att vara tillbaka. Jag ser väldigt positivt på de olika möjligheter som finns att utveckla inför framtiden på skolan. Det vi nu fokuserar på är att anställa nya lektorer till utbildningen.
Fokus på rekrytering och forskning
Karell tillträdde sin nya post vid årsskiftet, och har redan många tankar om Novias styrkor och utvecklingsmöjligheter. Utmaningar har funnits främst beträffande personalstyrkan.
Här har dock lovande framsteg gjorts, och Karell understryker att det inte handlar om korta kompletteringar utan om att skapa långsiktiga lösningar.
– Vi har ett gott samarbete med Utbildningsstiftelsen Sydväst och Svenska småbruk och egnahem och har tillsammans med dem gett oss in för att stärka lärarkapaciteten, exempelvis genom att få in experter på djurhållningssidan. Också två nya lektorer inom naturbruk kommer att rekryteras.
Karell påpekar att institutionen är stark även beträffande forskning och innovation. I samband med att lärarkapaciteten utökas hoppas man även kunna förstärka den produktionsinriktade forskningen och skapa en starkare koppling mellan forskning och utbildning.
En av styrkorna på forskningsfältet är hållbarhet, och som ytterligare en bit i utbildningspusslet uppfattar Karell det som viktigt också att fokusera på att förbättra kommunikationen och minska polariseringen i samhället.
– Vi strävar alla ändå efter samma sak. När vi rekryterar ny personal och utvecklar forskningsprofilen vill vi samtidigt få in kompetens som gör det möjligt för oss att vara en förenande kraft.
Viktigt att ha hemman i skick
Karell understryker att förstärkningen på personalsidan ligger i fokus, men han ser även att det finns förutsättningar för att skapa mera konkreta samarbeten och utbildningssätt.
– Det finns mycket potential exempelvis på Västankvarn gård, men också på skogssidan där vi kan komplettera utbildningen med olika projekt. Det finns goda möjligheter för tätare samarbete med lokala och regionala aktörer inom branschen.
Karell ser det också som viktigt att utbildningen satsar på marknadsföring för att attrahera möjligast många sökande till skolan från olika delar av landet.
Novia har redan idag även en stark internationell prägel, och många studeranden gör praktik utomlands.
– Målet är att öka söktrycket genom att kunna erbjuda något för alla samt se till att det finns en samhörighet både bland studeranden och personal – att vi har hemman i skick helt enkelt.
Karell poängterar också att skolvardagen i sig bygger en social kompetens hos eleverna, medan utbildningen syftar till att återspegla de förändringar som sker i samhället.
– Det är viktigt att vi hänger med när branschen och politiken förändras. Därför blir det angeläget att vara nyfiken och lära sig nytt hela tiden eftersom tiderna förändras i rask takt.
Utbildningen är givande
Elin Flemmich och Axel Ålgars är båda första årets agrologstuderande vid Novia, och båda är tills vidare nöjda med skolan både i fråga om utbildning och gemenskapsanda.
– Utbildningen har nog varit det jag tänkte mig. Man lär sig det man behöver och lite till, säger Flemmich som är hemma från en ekologisk gård i Sjundeå.
Ålgars, som kommer från ett jordbruk i Lappfjärd i Kristinestad, håller med.
– Hittills har det varit bra gemenskap både inom och mellan klasserna, och utbildningen är givande.
För Ålgars var agrologutbildningen ett naturligt val, och något han planerat sedan barnsben. För Flemmich blir möjligheten att i framtiden kunna utveckla produktionsmetoderna på den egna gården avgörande för valet av utbildningsriktning.
– Jag har tänkt specialisera mig på ekologisk odling. Tanken är att ta allt ut ur utbildningen för att kunna föra hem det till gården.
Ålgars håller tillsvidare alternativen öppna.
– Det tar ändå en tid förrän vi är färdiga, och många nya möjligheter hinner öppna sig. Inom branschen är det ingen brist på arbete och agrologer är eftertraktade.
Studiemöjligheter för alla som är intresserade
Både Flemmich och Ålgars tycker att det är viktigt att undervisningen beaktar både det praktiska och teoretiska.
– Man lär sig mycket genom teori, men desto mer genom att göra. Det är ju en helt annan sak att läsa om att mjölka en ko än att göra det i praktiken, poängterar Flemmich.
Ålgars håller med.
– Hittills har vi haft mycket samarbete, exempelvis dagar på Västankvarn där vi varit och kollat på skiften och lärt oss i naturen. Men teoridelen är också viktig, det skall finnas av båda.
Båda ser också att det finns ett intresse för bioekonomiutbildningen inom deras generation. Enligt Ålgars finns det ändå vissa österbottningar som tycker det är långt till Raseborg, och möjligen därför väljer Flex-utbildningen istället.
– Jag tycker ändå att det är lättare och att man lär sig mera då man är närvarande på plats. Det är också en viktig del inom branschen att träffa andra och skapa nätverk.
Ålgars och Flemmich poängterar också att det är intressant att kunna studera med människor från olika delar av landet, även med många som inte har lantbrukarbakgrund. Flemmich ser det som en klar styrka.
– Vi har ju också två stadsbor på linjen, så det är gott och blandat.