Närmare nordiskt samarbete inom odling och livsmedelsproduktion kom upp som ett diskussionsämne när Kristina Yngwe, som är ordförande i Sveriges riksdags miljö- och jordbruksutskott, besökte Åland den 29 oktober. Hon är sedan tidigare bekant med Ålands Hushållningssällskaps vd Magnus J Stark och passade på tillfället att informera sig om det åländska jordbruket tillsammans med Christer Svensson, som är konsult inom lantbruk och teknik.
Kristina Yngwe, som representerar Centerpartiet, säger att lantbrukarna i Sverige ofta har tittat på hur bra deras kolleger i Finland har haft det med bättre stödmöjligheter från staten.
– Därför är det historiskt att vi för ett par år sedan i svenska riksdagen fick igenom ett stödpaket som alla partier står bakom. Där finns bland annat ett fraktstöd på över en miljon kronor och stöd för diesel som används i lantbruket.
Korta sommarnätter kräver specialsorter
Under ett besök på Ålands Trädgårdshalls centralpackeri i Jomala Gölby konstaterades att konsumenterna i Sverige och Finland gärna vill ha mat från Norden, men att det blir problematiskt när forskningen för att utveckla nya sorter som passar nordliga odlingsförhållanden till stor del har lagts ner.
Till och med hela Skandinavien inklusive Finland är enligt Ålands Hushållningssällskaps grönsaksrådgivare Dennis Grönroos en alltför liten marknad för att multinationella jättar ska tycka att det finns tillräckliga möjligheter att tjäna pengar.
– Våra korta nätter under odlingssäsongen gör att sorter som tas fram för andra odlingsförhållanden inte passar så bra här uppe, förklarar Grönroos.
Han tycker att exempelvis växtskyddsmedel som godkänts av Säkerhets- och kemikalieverket Tukes i Finland eller dess motsvarighet Kemikalieinspektionen i Sverige borde få användas i det andra landet utan dubbelt arbete med att testa samma produkt.
Marknadsanpassar sina odlingsarealer
ÅTH:s vd Tord Sarling berättade om företaget, som via sitt centralpackeri på 6.500 kvadratmeter exporterar långt över 90 procent av sina produkter till de stora handelskedjorna i Finland.
Det handlar främst om äppel och lök, men också andra grönsaker och i växande omfattning även inhemska päron.
– Vi har ett nära och bra samarbete med handeln och försöker marknadsanpassa oss med nya odlingsformer och produkter som partihandeln och deras kunder frågar efter. Nu skulle vi exempelvis kunna odla mera ekologisk gul lök och även vitlök.
Ålands Trädgårdshall ägs av drygt 100 odlare och är tillsammans med Närpes Grönsaker ett av tre företag i Finland med statusen EU-producentorganisation. I Sverige kallas de Odlarförening.
– Som odlarägt företag får vi en del extrapengar från EU för att bland annat utveckla miljöarbetet och stärka odlarnas ställning gentemot handelskedjorna, förklarade Sarling.
Det täta samarbetet med handeln har skapat ”stabilitet och tilltro till marknaden” så att ÅTH de senaste åren fått många unga och driftiga odlare i sina led.
– I dag ser det betydligt bättre ut än för fem-sex år sedan.
Vid sidan om sitt eget varumärke levererar ÅTH också varor till handelskedjornas ”private label”-produkter, som SLC och andra producentorganisationer traditionellt förhållit sig mycket skeptiska till.
– Vi var lite oroliga, men det har funkat bra, kommenterar Sarling.
Åländsk föregångare för bevattning av vall
Under sin dag på Åland träffade Kristina Yngwe och Christer Svensson också landskapsagronom Sölve Högman, som berättade om det åländska jordbruket och ”EU:s minsta program för landsbygdsutveckling”.
De besökte också Mattas Gårdsmejeri som drivs av Jennifer Sundman och maken Lars-Johan Mattsson. Gårdsmejeriets yoghurt belönades nyligen med guldmedalj vid de öppna svenska mästerskapen i mathantverk och tidigare har Mattas fått motsvarande priser för sina ostar.
En annan hållpunkt var Tomtens Mjölk Ab, där Leif Hagberg berättade om gräset som motor för den åländska mjölkproduktionen.
Mjölkgården som Leif Hagberg driver tillsammans med sin bror och morbror är en föregångare på Åland med bevattning av vall för att producera mera foder.