Projektet ”Pölyhyöty” som Finlands miljöcentral startade ifjol har hittills lyckats över förväntan. Tiotals frivilliga observatörer var med redan förra sommaren och nu söker man fler. I södra Finland finns tillräckligt med observatörer, men det skulle behövas fler i norra Finland.
Målet med projektet är att följa upp pollinerarnas situation samt undersöka pollineringens ekonomiska betydelse för samhället. Projektet finansieras av Jord- och skogsbruksministeriet och en omfattande slutrapport skall presenteras våren 2022.
Janne Heliölä på Finlands miljöcentral berättar att intresset varit överraskande stort.
– Vem som helst har kunnat anmäla sig som observatör. En rätt stor andel är unga kvinnor, vilket är intressant eftersom den traditionella fjärilsamatören är en pensionerad man. I fjol var 70 observatörer med och runt 50 har fortsatt i år. Uppdraget är helt frivilligt och man förbinder sig inte till något.
27 arter observerades ifjol
Det finns åtminstone två orsaker till det stora intresset för att vara med i kartläggningen av humlornas förekomst. Enligt Heliölä har medierna rätt aktivt tagit upp frågor som rör pollinerarna under de senaste åren. Därtill har boken ”Suomen kimalaiset” om humlor i Finland, som utkom 2018, väckte ett enormt intresse.
– Boken är redan inne på andra upplagan, vilket överraskade både författarna och förlaget. De flesta som kontaktat mig har läst boken.
Den finns tyvärr inte på svenska, men enligt Heliölä finns motsvarande böcker i Sverige så han antar att många finlandssvenskar skaffat böcker därifrån.
– Marknaden är så liten att jag tyvärr inte tror att vi kommer ett få en svensk översättning. Vi har ändå i huvudsak samma humlearter som i Sverige.
Under uppföljningen sommaren 2019 gjordes observationer på sammanlagt 70 inventeringsslingor. Därtill gjorde Miljöcentralen och Helsingfors stad inventeringar på 13 inventeringsslingor.
Största delen av observationerna skedde i landets södra delar, i trakten av Helsingfors samt i utkanterna att tätorterna.
Sammanlagt 8.691 humleobservationer av 27 arter observerades. Att man observerade så mycket som 27 av våra sammanlagt 37 arter tycker Heliölä är anmärkningsvärt.
– Flest observationer kom för ljus jordhumla, vilket var helt väntat. Man observerade också två nya och främmande arter, nämligen vitnoshumla samt gullhumla (bombus schrencki).
Målet en regelbunden uppföljning
I praktiken går inventeringen till så att då man väl anmält sig så får man en egen rutt eller en så kallad inventeringsslinga nära hemmet eller stugan. Samma metod har länge använts för att forska i fjärilar.
Promenaden på mellan en halv och en kilometer börjar ofta från den egna hemgården och skall gås minst en gång i månaden och helst en gång i veckan minst fyra gånger under sommarsäsongen.
Inventeringsslingan är uppdelad i 5-10 separata inventeringsskift enligt livsmiljöer. Under vandringen gör man observationer och fyller i en blankett. Det är inget tvång att känna till olika arter, man kan också bara räkna hur många humlor man ser under vandringen.
– Pilotprojektet pågår ännu detta år och trots att vi inte ännu har finansiering för ett tredje år så hoppas vi hitta fortsatt finansiering. På sikt vill vi få till stånd en regelbunden uppföljning av humlepopulationen, säger Heliölä.
Finns mycket att göra
Även om man inte deltar i Pölyhyötyprojektet finns det mycket man kan göra för att hjälpa pollinerarna.
– Bor man i egnahemshus kan man låta bli att klippa gräset kort samt se till att lämna blommande växter som hjälper humlorna.
De nu så populära insekthotellen är enligt Heliölä däremot inte nyttiga för humlor.
– De fungerar för många vildbin, men inte för humlor eftersom humlorna helst bygger sina bon i större jord- och trädhålor.