I slutet av förra året inledde JMK-Milkhouse produktionen i den nya ladugården. Ibruktagningen blev en betydligt större utmaning än väntat – men nu har produktionen kommit igång på allvar och ökar kontinuerligt.
I slutet av november i fjol höll JMK-Milkhouse öppet hus och visade upp sin nya ladugård i Pjelax, Närpes. En ladugård med två mjölkningsrobotar, sval lösdrift och plats för upp till 150 mjölkkor, varav 125 är mjölkande.
Det var något delägarna hade sett fram emot länge på grund av att osäkerheten kring avskogningsförordningen bidragit till att byggandet hade försenats med flera år.
Starten i den nya anläggningen blev dock betydligt mer utmanande än förväntat.
– Vi var inställda på att ibruktagningen blir en utmaning. Det kräver mycket jobb när korna, som mjölkats i mjölkstation ska vänja sig vid robotmjölkning. Men det vi trodde skulle ta tre dygn tog tre veckor och vi hade utmaningar i över ett par månader med den biten, berättar Jussi Murto-Koivisto, som äger JMK-Milkhouse med sambon Linda Pellfolk och David Nyman, som kom med som delägare i samband med byggandet av den nya ladugården.
Tog tid att lära sig nytt system
Inledningsvis var det 80 kor som skulle lära sig det nya mjölkningssystemet. Femtio kom från den gamla ladugården medan man köpte in trettio mjölkkor som även de var vana med stationsmjölkning.
– Eftersom systemet var helt nytt för alla våra kor så behövde alla styras enskilt till roboten från dag ett. Det är en utmaning för man vill inte heller tvinga korna dit så att de får en negativ upplevelse av det nya systemet, berättar Linda.
Ibruktagningen inleddes den 15 december och de egna korna mjölkades sista gången i den gamla ladugården på morgonen.
Därefter inleddes flytten och klockan 2 på natten hade man lyckats få alla mjölkande genom robotarna. Så höll det på i tre veckor men gradvis förbättrades situationen.
– Successivt blev det fler kor som började förstå systemet, men det krävdes en betydligt större insats än vi hade trott. Jag räknade att vi per dag lade 48 arbetstimmar per dygn på att hämta och styra korna till robotarna, berättar Jussi.
Hämtningen av mjölkkorna var inte den enda utmaningen. Samtidigt tog man i bruk ett nytt utfodringssystem med blandat fullfoder.
– Det var också ett nytt system som vi skulle lära oss samtidigt som vi använder separerad gödsel som sprids i båsen. Den processen var inte klar i början och även det bidrog till utmaningar, säger han.
Vattenkopparna frös
Det kalla vädret i januari ställde också till det. På grund av att man inte hade full besättning genererades inte tillräckligt med värme från korna, vilket ledde till att vattenkopparna och gödselskraporna frös.
– Utöver det drabbades våra kor hårt av ett vintervirus som bidrog till att några kalvar dog, men även att mjölkproduktionen minskade på grund av att de mjölkande mådde dåligt. Men alla de här utmaningarna sysselsatte oss betydligt mer än vi hade trott, berättar Linda.
Då ibruktagningen drog ut på tiden började situationen kännas jobbig. Jussi fick även kommentarer av kolleger att som tvivlade på både robotmärket och smakligheten i det egentillverkade fodret som ges i roboten.
– Klart att man själv börjar tvivla på valet när det var tuffa tider för oss. Men jag var inte beredd på att döma ut systemet och några månader senare vände det till slut. Nästan över en natt gick vi från att hämta 25 kor till roboten till enbart 5 stycken och i mars-april började vi känna att det finns ett hopp, berättar Linda och Jussi.
Produktionen ökar kontinuerligt
På den vägen har det fortsatt. I dagens läge måste enbart några kor av den mjölkande besättningen, som nu uppgår till 120, hämtas för mjölkning.
– Det är inom gaffeln för vad som är normalt, konstaterar Jussi.
JMK-Milkhouse har en avtalsmängd på att leverera 1,5 miljoner liter mjölk per år. Den mängden når man inte upp till ännu, men trots utmaningarna i början så ökar produktionen kontinuerligt.
– I dagens läge mjölkar de som mjölkas av roboten över 30 kilo per dag. Man ska också beakta att 52 procent av de mjölkande är förstagångskalvare och med tanke på det är vi väldigt nöjda. Produktionen har redan ökat mycket jämfört med tidigare. Målet är att vi inom ett par år ska nå upp till avtalsmängden, säger Jussi.
Något som också kommer att öka produktionen är att JMK-Milkhouse inte längre föder upp tjurkalvar. Som ekologisk gård ska kalvarna få naturlig mjölk, vilket bidrog till att mycket mjölk gick till dem och inte till mejeriet.
– Onödigt mycket mjölk gick till kalvarna förr, men i och med att vi nu inte längre föder upp tjurkalvar kan den levererade mängden till mejeriet öka.
För att snabbt komma upp i full besättning satsade delägarna på en aggressiv djuranskaffning i början och köpte in mycket kvigor. I dagsläget finns cirka 300 djur, vilket börjar vara på gränsen.
– Vi hade inte planerat att vi skulle ha så här många djur redan nu, men vi har inte utmönstrat i samma takt som tidigare och det har också fötts många kvigkalvar som vi nu kan använda för den egna rekryteringen på sikt, berättar Linda.
Livskvaliteten har förbättrats
Den gamla ladugården var i slutskedet av sin tekniska livslängd. Satsningen på en ny och modern anläggning var ett måste om de skulle fortsätta producera ekologisk mjölk.
Förändringen från att producera i en gammal ladugård till en ny är enorm.
– Om man jämför med produktionen med mjölkstation med robotmjölkning är skillnaden enorm. Det är så mycket lättare och jag går varje dag på rosa moln över att få jobba i en modern ladugård, säger Linda.
Djurvälfärden har också förbättrats avsevärt. Nu sker kalvningarna i ändamålsenliga utrymmen, man har även den så kallade VIC-avdelningen, en avdelning för viktiga kor, där de mår bra.
Enligt Jussi har produktiviteten under arbetsdagen förbättrats mycket, vilket var en förhoppning med att bygga nytt.
– Insatsen som vi som jobbar i ladugården gör är på en helt annan nivå än tidigare. Den här ladugården ger också mer flexibilitet och nu kan vi dela upp bland annat kvällsturen så att vi hinner delta i exempelvis barnens julfest och därefter fortsätta jobbet. Nu börjar vi också hitta våra rutiner och har delat upp ansvarsområden mellan oss, berättar han.
– Livskvaliteten har förbättrats avsevärt för alla, inflikar Linda.