Attraktiva och framgångsrika landsbygdssamhällen, resiliens och smart specialisering var några huvudämnen som avhandlades på ett mångsidigt Nordregio-seminarium i Närpes i början av oktober.
Med begreppet resiliens avses en regions förmåga att motstå ekonomiska och sociala bakslag.
– Ekonomisk resiliens är lika med kapacitet att hantera en lågkonjunktur och bygga upp ekonomin på nytt, säger Jukka Teräs, seniorforskare på Nordiska ministerrådets forskningsinstitut Nordregio i Stockholm.
– Det gäller inte bara att vidtaga åtgärder när det redan har skett en brand eller en översvämning. Man bör även kunna förutse och förutspå nedgångar, säger Teräs.
På seminariet framhöll Teräs att endast ett fåtal regioner har satsat på resiliensplaner. Som ett konkret exempel nämndes Uleåborgs framgångsrika högteknologiska uppryckning efter Nokia-nedgången. Diversifiering av IT-kunskaper och hög grad av lojalitet bland arbetstagare är några huvudfaktorer bakom den omvandlingen.
När Närpesregionen, vars specialområde är växthusodling, fördes på tal gav Närpesprofilen Raymond Wesander uttryck för viss framtidspessimism.
– En rad arbetsamma entreprenörer har bidragit till välståndet i den här regionen. Hur det går i framtiden är ovisst. Jag är inte så säker på att dagens ungdomar orkar göra 80-90 timmar långa arbetsveckor.
– Entreprenörsskapet i Närpesregionen är mycket starkt. Kunde man föra över den anda som finns i det rikssvenska grupptänkandet skulle resultatet hålla världsklass, kommenterade i sin tur Jukka Teräs.
Smart specialisering förbättrar regionernas konkurrenskraft
Med smart specialisering menas innovativa åtgärder för att åstadkomma specialkunnande och förbättrad konkurrenskraft för regionerna.
– Eftersom man befarade att USA och Japan skulle dra ifrån på det innovativa området lanserade EU detta begrepp som är aktuellt i olika regioner inom unionen. I Finland är det Kymmenedalen som gäller, säger Jukka Teräs.
Grundligt analytiskt arbete, regionala strategier och mobiliseringar är viktigt i sammanhanget- liksom smart kommunikation, synlighet och samarbete med andra regioner.
– Värmland har intagit en tätposition i Europa i fråga om smart specialisering. Där har man grundat ett universitet med 10-15 aktiva forskare, säger Teräs.
I Österbotten syftar den smarta specialiseringen bland annat till att förbättra små- och medelstora företags konkurrenskraft och skapa nya exportbranscher.
Projektet ”Strategi för innovation och tillväxt 2019-2022” är på gång i Österbottens förbunds regi. Bland annat har man intervjuat 52 österbottniska företagsledare angående deras behov inför framtiden. Det handlar om företag som opererar på världsmarknaden.
För dessa företag gäller det att anpassa sig framgångsrikt till globala trender. Digitalisering och smarta lösningar samt klimatförändringar och förnybar energi är några aktuella nyckelämnen.
– I Österbotten har tillverkningsindustrin en ledande position. Att kunna hitta nya teknologiska lösningar och nya affärsmodeller är några strategiska målsättningar, säger Niklas Ulfvens, utvecklings- och näringschef på Österbottens förbund.
– Samtidigt gäller det att komma ihåg att förbundet inte kan agera på egen hand. Samarbete med den så kallade trippel-helixen bestående av offentliga sektorn, privata sektorn och utbildningsvärlden spelar en viktig roll, säger Ulfvens.
Integrationspolitiken en specialitet i Närpes
Nordregio-seniorforskaren Michael Kull, själv uppvuxen i landsbygdsmiljö i Östtyskland, redogjorde för resultaten från forskningsprojektet ”You look great – Rural Attractiviness” där attraktionsförmågan och framgångsfaktorer hos 14 nordiska landsbygdsregioner har kartlags. Den mest perifera regionen ligger på Grönland.
En av de undersökta platserna är Närpes där det mest frapperande draget är den speciella invandringspolitik som har utformats med anledning av växthusbranschens starka sug efter arbetskraft.
– Invandringstraditionen i Närpes är lång och började redan i slutet av 1980-talet. 2012 grundade man en integrationsbyrå eller så kallad ”välkomstbyrå”, säger Kull.
Utländska familjer bosatta i Närpes värdesätter framför allt tryggheten och tillgången till skolplatser för barnen.
– På den lokala bostadsmarknaden är det vanligt att invandrare köper hus ute i byarna samtidigt som pensionärer flyttar in till Närpes centrum, säger Kull.
Närpestraktens satsningar på grön tillväxt och förnybara energikällor för växthusbranschen ses också som positiva fenomen.
En nackdel i Närpes är bristfälligt utbud av jobb för högutbildade. Det kan också vara svårt att lyckas flytta över från växthusvärlden till någon annan bransch, betonas det i undersökningen.
”You look great – Rural Attractiviness” fokuserar också på olika orsaker till inflyttning till och utflyttning från de kartlagda regionerna.
Vilka saker inverkar på ungdomars motivation att stanna kvar? Tillgången på arbetstillfällen och utbildningar samt kulturella och idrottsliga aktiviteter är några typiska nyckelfaktorer.
Dålig tillgång till tågtrafik och större vägförbindelser är därtill ett klart problem för Närpesregionen. Att dessa frågor inte heller är prioriterade i den nationella politiken är ett extra minus.