Riksdagen har godkänt ändringen av jaktlagen som möjliggör stamvårdande jakt på varg samt även på björn och lodjur. Kritiker anser dock att lagberedningen varit bristfällig och att tilläggen om björn och lodjur strider mot EU-lagstiftningen.
Ändringen i jaktlagen som tillåter stamvårdande jakt på stora rovdjur har nu rotts i land, men ännu förra veckan såg utgången mera osäker ut. Då publicerade riksdagens jord- och skogsbruksutskott sitt betänkande gällande regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av jaktlagen, vilket inte mottogs enhälligt inom utskottet.
Utskottet hade då ändrat propositionen så att den även omfattar kvotjakt på björn och lodjur. Syftet är, i enlighet med regeringsprogrammet, att trygga den stamvårdande jakten även på andra stora rovdjur.
Enligt betänkandet har särskilt björnstammen, men även lodjursstammen, utvecklats till regionala skade- och säkerhetsrisker. Problemen bedöms enligt utskottet endast kunna hanteras genom jakt enligt regionala kvoter, och båda stammarna anses ha gynnsam bevarandestatus. Utskottet uppmanade därför jord- och skogsbruksministeriet att utan dröjsmål bereda förordningar om kvotjakt på björn och lodjur.
Reservationer från oppositionen
Utskottets betänkande väckte opposition. De Grönas och Vänsterförbundets utskottsmedlemmar framförde att riksdagen bör förkasta lagförslaget. I sin reservation kallade de propositionen och lagberedningsprocessen ”fullständigt ansvarslösa och farliga”.
Kritiken riktades såväl mot jakten på varg samt på björn och lodjur. Man hänvisar till rådet för bedömning av lagstiftningen som kritiserat propositionen för bristfällig konsekvensbedömning. Enligt rådet är det oklart vilka effekter lagen får för både vargstammen och människor i vargområden, samt vilka aktörer som gynnas.
Sdp föreslog att riksdagen godkänner lagförslaget utan utskottets ändringar, och hänvisade likaså till rådet för bedömning av lagstiftningen och betonade behovet av tillräckliga konsekvensbedömningar samt en mer gedigen behandlingstid i riksdagen. Partiet ansåg dessutom att utskottets tillägg om björn och lodjur inte är förenliga med gällande EU-lagstiftning.
– I sig stöder vi kvotjakt på björn och lodjur eftersom stammarna är livskraftiga och tål jakt. Stamvårdande jakt har under de senaste åren förhindrats av återkommande överklaganden och att verkställandet av undantagstillstånd inte kunnat genomföras. Däremot anser vi inte att det var rätt tillvägagångssätt när regeringspartierna lade till ändringarna om björn- och lodjursjakt i jaktlagen utan beredning i ministeriet och under en stram tidsplan i samband med utskottsbehandlingen, kommenterade Piritta Rantanen (Sdp) som sitter i utskottet.
Norrback håller inte med om kritiken
Sfp:s Anders Norrback säger att det hör till demokratin att lyfta fram frågor om process och tidsplan, men han delar inte De Grönas och Vänsterförbundets kritik av lagens innehåll.
– Kritiken mot processen förståelig, men kritiken mot innehållet delar jag inte. Den motsvarar inte verkligheten i de drabbade områden, säger Norrback.
Han menar dock att den kritik som rådet för bedömning av lagstiftningen uttryckt beträffande brister i konsekvensbedömningen skall tas på allvar eftersom den utgör en signal om att regeringen måste förbättra processen.
– Vi måste också komma ihåg att lagen endast möjliggör jakt, men det är ministeriet som efter egen beredning avgör om och när kvoter fastställs genom förordningar.
Lagen godkändes med stor majoritet
Enligt Norrback strider inte lagen mot EU-lagstiftning, utan utformas så att Finland följer unionens regelverk.
– Vi måste ha en livskraftig stam, grunda jakten på vetenskapliga data och kunna motivera åtgärderna.
Han pekar också på att ändringen av vargens skyddsstatus inom EU visar att medlemsländerna förväntas ta ett större ansvar för att balansera natur- och samhällsintressen. Samtidigt är det möjligt att EU kommer att pröva frågan om björn- och lodjursjakt.
– Det är troligt, och det välkomnar jag, eftersom det då ger klarhet.
På tisdagen godkände riksdagen jaktlagen med rösterna 135-35. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari.