Dsc 2229
Tävlingsplöjaren Isak Ek från Pensala, tävlingsinformatören Nora Backlund och plöjningsprofilen Lars-Erik Staffans från Kimo förbereder sig inför plöjnings-FM i Loimaa som infaller under det sista veckoslutet i september.
Jordbruk Maskin & teknik Livet på landet

Staffans och Ek laddar upp
inför plöjnings-FM i Loimaa

I slutet av september deltar Kimoprofilen Lars-Erik Staffans i plöjnings-FM för adertonde gången i rad. Pensalabon Isak Ek gör i sin tur comeback i FM-sammanhang efter ett tre år långt uppehåll.

Den 27-28 september är det dags för årets upplaga av plöjnings-FM i Loimaa. Evenemanget ordnas parallellt med en lantbruksmässa med ett 30-tal anmälda utställare och maskinförsäljare som attraktioner.

– Det är en tredje gången som konceptet med två dragplåster tillämpas i Loimaa. Tidigare har cirka 2000 besökare slutit upp på tillställningarna, säger Nora Backlund, informatör på MTK i Egentliga Finland.

Denna gång är ett 20-tal tävlingsplöjare anmälda till junior-, allmän-, veteran- och vändplogsklassen.

– Plöjning är definitivt en sport som lämpar sig för alla åldrar. Den äldsta deltagaren är i 90-årsåldern. I år kommer också två yngre pojkar, 10 och 14 år unga, att medverka i tävlingen.

– En del arbetsdemonstrationer hör också till mästerskaps- och mässprogrammet. Bland annat kommer plöjningsmästaren Hannu Alander att förevisa olika ploginställningar, tillägger Backlund.

Två rutinerade namn

I startfältet i Loimaa utgör Kimobon Lars-Erik Staffans och Pensalabon Isak Ek det svenskösterbottniska inslaget medan Sibbobon Herbert Enholm är svensknyländsk representant.

Både Staffans och Ek framhåller under LF-intervjun att plöjning i den styva lerjorden i Loimaa kommer att utgöra en klar utmaning för deras del.

– Jag tävlade i FM första gången 2002 i Jämsä. Sedan dess har jag deltagit varje år. Två bronsmedaljer är mina bästa prestationer hittills. Ifjol missade jag bronset med 0,25 poäng och slutade på femte plats, berättar Lars-Erik Staffans.

Lars-Erik Staffans har rollen som mångsidig österbottnisk och internationell plöjningsprofil. Han har innehaft internationella domaruppdrag i världsmästerskap i bland annat England, Tyskland och Kenya.

Staffans är också aktiv som ordförande för den nationella organisationen SM-Kyntö som sedan 2014 är en registrerad förening.

– Plöjning är absolut en precisions- och skicklighetsgren. Det handlar om ögats och handens samspel. Efter varje varv går man och mäter återstående tegbredd för att det ska gå jämnt ut vid slutfåran.

Under plöjningstävlingarna gör deltagarna plogningsarbeten under tre timmar på en yta av 0,2 hektar. Arbetena poängsätts av två domargrupper.

– Att satsa så mycket som möjligt på plogaggregaten genom inställningar, trimningar och finslipningar av detaljer är viktigt i sammanhanget. Jag lägger själv ner mycket ner tid på att fundera ut lösningar och göra verkstadsarbete, säger Staffans som har sitt träningsfält på en åker inte långt från sin hemgård.

Isak Ek var bara åtta år när han debuterade som tävlingsplöjare i DM-sammanhang. Efter det har han deltagit flitigt i mästerskap under en lång räcka av år.

Eks främsta meriter är ett FM-silver i juniorklassen och ett juniorbrons i nordiska mästerskapen i Danmark 2010.

I höst gör maskinentreprenören Isak Ek comeback i plöjnings-FM efter ett avbrott på tre år. Allmän tidsbrist och familjebildning är huvudorsakerna till den fleråriga pausen.

– Det här är en sport där det framför allt gäller att vara så fokuserad och koncentrerad som möjligt. Man får helt enkelt inte vara nervös.

– När plöjnings-FM arrangeras i Pensala hösten 2020 kommer jag för övrigt att ha tillgång till evenemanget på bara två kilometers avstånd från mitt hem, tillägger Ek.

Dsc 2231
Plöjning är en precisionssport som kräver gott om förberedelser i fråga om inställningar, trimningar och justeringar av detaljer, säger Lars-Erik Staffans. Isak Ek gör i sin tur comeback i tävlingssammanhang efter en treårig paus.

Brist på plöjare i Finland

I takt med omvandlingen av det inhemska jordbrukets strukturer har också antalet plöjare på tävlingsnivå tenderat att minska.

– Det råder brist på plöjare idag. Dagens jordbrukare har ofta 100-200 hektar odlingsmark att ansvara för. De har inte tid att syssla med sånt här, säger Lars-Erik Staffans.

– I Finland är plöjarsituationen bäst i finska Sydösterbotten och västra Nyland. Också i grannländerna Sverige och Norge finns det allt färre kunniga plöjare. Ett positivt undantag från den nedåtgående trenden i Norden är Danmark, säger Staffans.

I år lyste Finland med sin frånvaro i samband med plöjnings-VM i Minnesota. Det var första gången som landet inte deltog i världsmästerskapet. Anledningen var avsaknad av finansiella resurser.

– I årets FM i Loimaa arrangeras ett lotteri vars intäkter ska användas för att sända två inhemska representanter till VM i Ryssland 2020. Mästerskapet inträffar i St:Petersburg, säger Staffans.