Många har välkomnat snön och det kalla vädret. En av dem är köttproducenten Erik Lybäck som sköter vinterunderhållet av vägar i Kronoby. Efter flera snöfattiga vintrar hoppas han nu på mer nederbörd.
– På julaftonskvällen blev det att starta traktorn och bege sig ut och börja med snöröjningen och samma sak hände också på nyårsafton. Men när man har ansvar för vinterunderhållet av vägar som ett ben att stå på i verksamheten gläder man sig av att få jobba, säger Erik Lybäck.
Erik Lybäck, nötköttsproducent i Kronoby, gläder sig i likhet med många andra över att det äntligen ser ut att bli en riktig vinter. Men när det snöar har han inte tid att bege sig ut i skidspåret utan då är det snöröjning som gäller för hela slanten.
– Vi har en tradition av entreprenadverksamhet här på gården och min pappa började med snöröjning på 1980-talet. Jag var ofta med när han körde och redan som ung fick jag ett intresse för maskiner och i synnerhet snöröjning. När jag tog över gården blev det naturligt att fortsätta med den sidoverksamheten, berättar Lybäck.
Lybäck sköter vinterunderhållet för Kronoby kommun på en vägsträcka som omfattar 125 kilometer. En del av vägarna är också statliga. Varje gång det snöar tillräckligt är två traktorer igång.
– Jag får hjälp av min pappa som fortfarande är aktiv och då vi sköter vägunderhållet kör vi i båda riktningar så totalt täcker vi en sträcka av 250 kilometer då vi är igång. Om det snöar ymnigt kan det bli långa dagar för vi eftersträvar att börja vid 1-2-tiden på natten så att vi är klara tills morgontrafiken kommer igång, förklarar han.
Måste få tillräckligt med körtimmar
För jordbrukare som sköter underhållet av vägar för kommun och stat är det viktigt att tillräckligt med timmar kan faktureras. Det innebär att det måste komma jämnt med snö under hela vintern.
– En bra säsong börjar med snöfall redan i november och därefter får det gärna snöa två gånger i veckan och hålla på så till slutet av mars. Det bästa är att det snöar relativt jämnt, men så har det inte varit de två senaste vintrarna som har varit de sämsta på tjugo år, säger han.
Och fortsätter:
– Ser man till omsättningen har vägunderhållet krympt med 20-30 procent de två senaste åren. Med tanke på flera dålig år vore det viktigt för entreprenadverksamheten att det blir en bra vinter med jämna perioder av snö.
Trots att det nu har varit kallt och landet är snötäckt räcker det inte. Lybäck och andra som har liknande verksamhet hoppas på mer snö.
– Den här vintern har inte varit bra trots att det nu finns snö. Det behövs mer och helst att det kommer snö varje vecka framöver. Det skulle ge oss entreprenörer tillräckligt med timmar och få upp omsättningen, men det hjälper inte upp de dåliga åren, förklarar han.
Inkomster krävs för som entreprenör krävs några större investeringar. Lybäck har skaffat olika skopor och redskap för ishyvling och sandning och för att klara av att erbjuda dylika tjänster har han också investerat i en ny traktor.
– För att kunna vara med och lägga ett anbud måste man ha en fungerande maskinpark och nödvändig utrustning, däribland under- och bakbett för att isskrapning. Så det är en del investeringar som har gjorts genom åren. Totalt handlar det om investeringar på över 100.000 euro och maskinerna måste vara i användning för att jag ska kunna betala dem.
Är ersättningen som kommun och stat betalar skälig?
– Jo, jag är nöjd med ersättningen. Som ansvarig för vinterunderhållet har man också dejour dygnet runt, men det är medräknat i offerten för timpengen som enligt mig är skälig, säger han.
Kontinuerlig fortbildning
En annan sak som krävs för att kunna erbjuda dylika tjänster är fortbildning för att erhålla ett vägskyddskort och arbetssäkerhetskort som är obligatoriska.
– Utbildningen för att erhålla de båda körkorten ges av Optima och de ska förnyas vart femte år. Så med jämna mellanrum måste jag uppdatera dem genom att fortbilda mig, vilket kostar 170 euro per kurs.
Det är vanligt att det är jordbrukare som handhar ansvaret för vägunderhållet vintertid. För att kunna börja erbjuda entreprenadverksamhet för vinterunderhåll krävs dock ett tillräckligt stort område, menar Lybäck.
– Som entreprenör måste man få ihop tillräckligt för körtimmar så att man kan göra nödvändiga investeringar. Det ryms inte många entreprenörer per by, men det finns möjlighet att gå utanför sitt område om man vill vara med och konkurrera. Några sådana planer har jag inte, för som det är nu har jag tillräckligt.
Lybäck har också maskiner för vallskördearbete och säljer de tjänsterna sommartid på entreprenad. Tjänsterna för vägunderhållet utgör cirka 35-40 procent av den totala entreprenadverksamheten.
Med tanke på kalvbristen inom nötköttproduktionen har han inga planer på att minska på entreprenadtjänsterna i framtiden.
– På senare år har jag inte haft full kapacitet i slutuppfödningen på grund av kalvbrist. Väntetiderna på nya kalvar är längre och därför producerar jag mindre än vad jag kunde göra. Så sett ur det perspektivet har vikten av entreprenadverksamheten ökat på senare år. Det är en trygghet som köttproducent på grund av det rådande läget att ha fler ben att stå på, säger han.