Smakrutt1
Annika Holmén (till vänster) hoppas att fler ska hitta till hennes Äppelbod på Wattkast i Korpo. Den digitala kartan som Margot Wikström sammanställt kan leda dem dit.
Jordbruk Landsbygdsnäringar Livet på landet

Smakrutt samlar
gårdsbutiker i Pargas

Nästan 30 producenter i västra Åboland finns nu med på digital karta.

På sajten Citynomadi, som också finns som app, hittar man nu Skärgårdens smakrutt. Det är en interaktiv karta med direktförsäljningsställen och gårdsbutiker i Pargas alla kommundelar, alltså Pargas, Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö.

Varje bod representeras av en matkasse. Klickar man på den får man bland annat veta vad som säljs där, vilka öppettiderna är och vilka betalningsmedel som accepteras. Där finns också bilder från gårdarna.

Det är Margot Wikström, tidigare ägare av Tackork gård i Nagu, som sammanställt rutten. I dag jobbar hon för Pargas stad med projektet KulTa – Kosthåll med konsumenten i fokus. Hon slogs av att gårdsförsäljarna inte fanns samlade någonstans.

Wikström hade förstås själv rätt bra koll, och med stöd av bland annat stadens företagarregister och Rekoringens listor började hon kontakta producenter. Hon fick tag på över 50 stycken. Av dem ville nästan 30 vara med.

Smakrutt4
Detalj från Skärgårdens smakrutt. Längs den hittar man bland annat direktförsäljare av fisk, grönsaker, mjölkprodukter och bär.

Roligt träffa kunder

En av dem är Annika Holmén som driver Wattkast Äppel i Korpo. Andra måndagen i juni har hon precis öppnat Äppelboden för säsongen. Där kan man nu köpa fyra sorter av äppelmust samt nypotatis som ena sonen handplockat.

– På onsdagarna kommer vi dessutom att ha äppellimpa och sockermunkar som min mamma och min dotter bakar, säger Holmén. I juli blir det både på onsdagar och fredagar. På hösten blir det sedan dags för äpplen. Jag odlar tio sorter.

Holmén har cirka 2.000 träd. Av skörden på kring 30.000 kilogram säljer hon kanske 1.000 kilo direkt till kunderna. Mängden must, som görs på andrasortering, varierar. Nu är den cirka 1.000 trelitersburkar.

Musten säljs på gården och i Korpo Handel. Nypotatisen säljs på gården och till några företag som ger den som midsommargåva till anställda.

Holméns gårdsbod har flera stamkunder på Wattkast. Hon hoppas att Smakrutten ska locka fler besökare att göra en avstickare till ön som har broförbindelse.

– Det är roligt att träffa kunderna, och målet är att öka direktförsäljningen varje år. Jag har sålt direkt sedan 2012, men förutom en Facebooksida har jag egentligen börjat med marknadsföring först nu. En webbsida är på gång och mustburkarna ska få nya etiketter. Men jag är novis inom data och har inte någon Instagramsida ännu.

Holméns dotter har börjat studera media och ska hjälpa till med synligheten i sociala medier.

Margot Wikström ger ett praktiskt tips: Holmén ska inte själv ta bilderna.

– I så fall syns du aldrig, påpekar Wikström. Det är dig kunderna vill se. Du ska inte springa in via spegeln, utan du ska ha arbetskläderna på dig. Man ska se att det är riktigt arbete! Visst kan du ha någon bild där du sitter i rottingstolen och smuttar på must under en paus, men det ska inte bli för romantiskt.

Smakrutt2
Äppelmust och nypotatis är den tidiga sommarens produkter.

Exotiskt för många

Wikström konstaterar att i synnerhet många utlänningar upplever gårdsförsäljningen som exotisk. Redan det att bodarna – med kassaskrin och allt – ofta är obemannade väcker positiv förvåning.

– Alla gårdsbutiker ser dessutom lite olika ut. De har ägarens prägel, säger Wikström som redan kontaktats av en researrangör som bokat in två bussturer till Smakrutten.

Samtidigt är rädslan för tjuvar ett skäl till att alla försäljare inte vill finnas på kartan. De kanske har sin bod en bit från gården och är rädda att tjuvar ska lockas dit.

Sedan finns de som inte har så brett utbud i sin gårdsbutik och är nöjda med de stamkunder de redan har. Då är det också lättare att veta hur mycket färska varor man ska ställa fram.

Annika Holmén berättar att hon en gång faktiskt haft besök av en tjuv. Men hon körde efter honom och det blev rättegång och sedan dess har det varit lugnt.

Nytt för i år i hennes bod är att man också kan betala med mobilen, vilket ju är bra ifall någon kund är orolig för att rota i skrinet med växelpengar i dessa coronatider.

Smakrutt3
Stamkunden Raimo Heino med dagens köp – en påse nypotatis.

Redo ta emot fler

Wattkastbon Raimo Heino svänger in med sin bil. Han är den tredje kunden för dagen.

Heino tar en påse nypotatis och registrerar med van hand köpet i häftet som ligger vid kassan.

– Jo, jag är stamkund, säger han. Det är bra potatis, och på hösten köper jag äpplen. Musten dricker vi året om.

Även om Annika Holmén är den enda på Wattkast på Smakruttskartan så finns det flera direktförsäljare på ön. De säljer bland annat kött, grönsaker och jordgubbar.

– Det enda jag egentligen saknar är någon som säljer griskött, säger Heino.

Annika Holmén bläddrar i häftet och ser att hon i fjol hade tio kunder första dagen. Den 20 juni, före midsommar, hade hon 24 stycken. Hon är redo att ta emot fler och kan också tänka sig att erbjuda guidningar i äppelträdgården.

– Närturism och lokala produkter ligger i tiden nu, säger Margot Wikström. Samtidigt hjälper Smakrutten ortsbefolkningen att hitta de lokala producenterna. Ofta känner man kanske till den närmaste boden, men inte alla bodar som finns i ens närmiljö.

FOTNOT: Smakrutten hittas på citynomadi.com ännu under hösten. Inför vintersäsongen byts den troligen till en rutt om julshopping i Pargas. Smakrutten sköts av projekten KulTa och Coastal Bootcamp.