Vattenvard
Jord- och skogsbrukarna gör redan i dag mycket för vattenkvaliteten, här har skapats en översvämningsplatå. SLC:s och MTK:s nya vattenprogram höjer ambitionsnivån ytterligare. ARKIVFOTO
Jordbruk Skogsbruk SLC

SLC:s nya vattenprogram
belyser jord- och skogsbrukets
roll inom vattenvården

SLC:s och MTK:s gemensamma vattenprogram publicerades 10.12. Meningen med programmet är att belysa för övriga aktörer vilka insatser jord- och skogsbruket gör för vattenvården, samt att ytterligare öka ambitionsnivån för jord- och skogsbrukarkåren gällande vattenvårdsåtgärder.

Producentorganisationerna SLC:s och MTK:s vattenprogram har publicerats. Programmet innehåller konkreta redskap för hur man inom jord- och skogsbruket kan förbättra och upprätthålla god vattenstatus.

– Vattenprogrammet fortsätter på samma linje som SLC:s miljöprogram, berättar Thomas Antas, ordförande för SLC:s miljö- och markpolitiska utskott.

– Programmet beskriver för andra aktörer vad jord- och skogsbruket gör för vattenkvaliteten och hur vi kontinuerligt utvecklar vårt arbete. Å andra sidan skruvar vi igen upp den egna ambitionsnivån genom att i programmet lyfta fram sätt för jord- och skogsbruket att ytterligare förbättra vattenvården.

Vattenskydd en viktig del

De första vattenskyddsanvisningarna för jordbruk publicerades 1978, och under 1980-talet började man fästa uppmärksamhet vid skogsbrukets negativa effekter på vattendragen. I MTK:s enkät Ympäristöluotain (ungefär ”pejling på miljön”) från 2020 framgår det att över 90 procent av jordbrukarna och skogsägarna i dag ser vattenskydd som en viktig del av deras verksamhet.

– Frågan är klart viktigt för jordbrukarkåren, säger Antas. Nu fortsätter arbetet med att implementera vattenprogrammet i jordbrukets nya stödsystem som införs 2023.

Vattenprogrammet handlar däremot inte bara om stöd, understryker Antas.

– Vi vill också mera än tidigare göra medlemskåren medveten om sin roll i helheten, både på gott och ont. Det är mycket vi kan vara stolta över, men också mycket vi ska vara medvetna om att kunde göras bättre.

Viktigt är att de mål och skyldigheter som ställs på näringen ska grunda sig på högklassig forskning som utgår från praktiska behov och från uppföljningsinformation om vattenkvalitet.

– Det gäller egentligen alla sektorer i samhället, säger Antas. Det behövs mera pengar till forskning överlag. Vi behöver mera kunskap för att veta vad det lönar sig eller inte lönar sig att göra i proportion till insatserna.

Pressmeddelande betonar gröna näringarnas roll

I pressmeddelandet som gått ut till andra medier om vattenprogrammet betonas hur viktig jord- och skogsbrukets roll är i vattenvården. Den rollen förstärks när klimatförändringen för med sig mera regn utanför växtperioden som belastar vattendragen ytterligare.

– Genom vattenprogrammet visar jord- och skogsbrukarna att man på allvar vill främja vattenvården och få en god vattenstatus. Vi lever både av och med naturen. Rena vattendrag är ett viktigt arv att ge vidare till kommande generationer, påpekar SLC:s ordförande Mats Nylund i pressmeddelandet.

Även samarbete mellan branscher lyfts upp.

  Förutom gårdsspecifika åtgärder behövs ännu mera sektoröverskridande planering och förverkligande av åtgärder för avrinningsområden, säger MTK:s expert Airi Kulmala. Genom samarbete kan man förena olika parters behov och vattenskydd, samt komma överens om hur åtgärder kan verkställas, underhållas och hur kostnader kan fördelas.

FOTNOT: I serien Miljösnack ordnar SLC och MTK ett webbinarium om vattentemat 27.1.2021 kl.9-11. Läs mer om vattenprogrammet här.


Några plock ur de åtgärder som presenteras i vattenprogrammet

- Behovet av att använda kemiska växtskyddsmedel förebyggs genom goda odlingsmetoder så som mångsidig växtföljd. Ett mångsidigt utbud av växtskyddsmedel som lämpar sig också för grundvattenområden och specialväxtodling tryggas och dessa används endast till konstaterat behov med beaktande av bestämmelser och anvisningar.
- Iståndsättningsdikning utförs inte till större djup än det ursprungliga torrläggningsdjupet. Om det är nödvändigt att fördjupa diken för att avleda vatten, förhindras att grundvattnen avgår i diken genom omsorgsfull planering och utförande.
- Markägarens rättigheter och möjlighet att utnyttja vattnen tryggas. Affärsverksamhet i anslutning till rena vatten utvecklas. Distributionen av hushållsvatten bevaras i finländsk ägo.
- Ibruktagning av reglerad dränering och andra åtgärder som minskar på de sura sulfatjordarnas negativa effekter främjas och odling av vall som kräver ett mindre dräneringsdjup gynnas.
- Naturenligt vattenbyggande främjas, så som byggande av tvåstegsdiken på åkrar och i skogen.
- Strukturer som håller kvar vatten och näringsämnen ökas, så som våtmarker och sedimenteringsbassänger.
- Flaskhalsar inom finansiering, förvaltning och lagstiftning inom vattenskydd utreds och minskas.
- Finansieringen av jord- och skogsbrukets vattenskydd tryggas genom olika mekanismer.